Livsmedelsverket pekar särskilt ut den bristande kontrollen av primärproduktionen, det vill säga kontrollen av grönsaksodling, djuruppfödning, svamp- och bärplockning och annan livsmedelsproduktion som sker närmast källan.
"Saknas resurser"
Helena Storbjörk Windahl, avdelningschef på Livsmedelsverket, säger att den bristande kontrollen än så länge inte har fått några praktiska konsekvenser, men att den riskerar att leda till liknande matförgiftningsutbrott som inträffat i andra europeiska länder.
– Den är den enda kontroll som är helt skattefinansierad, det är helt enkelt en resursfråga. Man har haft svårt att utföra kontroller i den omfattning som man borde, säger Storbjörk Windahl och fortsätter:
– Det behöver tillföras mer resurser.
Problemet finns spritt över hela landet, enligt Storbjörk Windahl som inte vill peka ut någon enskild länsstyrelse. Livsmedelsverket har därför inlett ett samarbetsprojekt med Jordbruksverket och länsstyrelserna för att förbättra planeringen av kontrollerna. Från och med nästa år finns dessutom en nationell plan för just kontrollen av primärproduktionen.
Svårt hitta personal
Men även kommunernas livsmedelskontroller av restauranger, butiker och grossister är ibland otillräcklig, enligt Livsmedelsverket. Problemet finns framför allt i mindre kommuner som har svårt att hitta kompetent personal på kort tid om någon slutar.
Storbjörk Windahl lyfter fram ett ökat samarbete mellan kommuner.
– Flera kommuner har slagit sig samman i exempelvis kommunförbund och samarbetar kring kontrollerna eller delar inspektör med grannkommunen. Då blir kompetensförsörjningen inte lika sårbar, säger hon.
Erik Paulsson Rönnbäck/TT
Livsmedelsverket, kommunerna och länsstyrelserna har i uppdrag att kontrollera alla delar i livsmedelsproduktionen till livsmedelsindustrin, handeln, restauranger och dricksvattenanläggningar.
Kontrollen ska vara riskbaserad, det vill säga prioritera livsmedelsproduktion som kan innebära risker för konsumenterna.
Källa: Livsmedelsverket