Många skadade av inopererade linser

Läkemedelsverket har fått fler än 400 anmälningar om skador som rör en viss typ av inopererad ögonlins. Linserna kan bli grumliga efter några år och många patienter har tvingats operera ut dem, rapporterar SVT.

ANNONS
|

Den konstgjorda ögonlinsen Lentis har använts främst för patienter som vill slippa glasögon, och vid några starroperationer. Många patienter har fått dimmig syn och nedsatt skärpa. Linserna har då blivit fulla av vita prickar.

I två omgångar, 2015 och 2017, har tillverkaren Oculentis återkallat vissa modeller av Lentis på grund av en ökad risk för grumlighet. Enligt Oculentis kan grumlingen ha orsakats av fosfatrester från en rengöringslösning som använts under tillverkningsprocessen.

"Otroligt hög siffra"

En granskning som SVT har gjort, inom ramen för en internationell journalistisk kartläggning av den medicintekniska branschen, visar att Läkemedelsverket har fått in fler än 400 anmälningar om skador som linserna misstänks ha orsakat.

ANNONS

- Det är inte normalt med ett så högt antal rapporter. Det är självklart en signal att man måste titta på vad det är som har hänt, säger Helena Dzojic, enhetschef för medicinteknik på myndigheten.

- Det är en otroligt hög siffra om man betänker att det handlar om ögon som inte fungerar som de ska längre, säger Per Montan, läkare på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.

Riskabelt operera

Han påpekar att det är en riskabel procedur att operera ut linser. Det kan leda till permanent synnedsättning.

Linserna säljs inte längre i Sverige. Tillverkaren Oculentis säger sig ha agerat och rapporterat i enlighet med regelverket och avfärdar att det är fel på de återkallade linserna.

Läkemedelsverket stoppade inte linserna.

- Med facit i hand så kan man ju verkligen säga att om vi hade agerat tidigare så hade det blivit bättre för de enskilda patienterna, säger Helena Dzojic till SVT.

ANNONS
TT

Fakta: Medicinteknikbranschen granskad

Arbetet med granskningen " The Implant Files " har pågått i ett år och bedrivits av fler än 250 journalister och dataspecialister från 58 medier i 36 länder runtom i hela världen. Projektet har samordnats av redaktionen The International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) med bas i USA.

Reportrarna har samlat in åtta miljoner dokument som utgör grunden för den unika globala databas som ICIJ byggt upp, The International Medical Devices Database. Där kan man söka på medicintekniska produkter och se vilka anmälningar de kan ha dragit på sig, något som inte går i exempelvis Sverige.

Från Sverige har TT och SVT deltagit i granskningen. Här finns också brittiska BBC, Süddeutsche Zeitung i Tyskland, Le Monde i Frankrike, nyhetsbyrån AP i USA, kanadensiska CBC, NHK i Japan, Revista Piauí i Brasilien och många fler.

ANNONS