Många brister när Sverige låser in människor

Det finns fortfarande många brister när det gäller hur Sverige håller människor inlåsta. Det konstaterar Justitieombudsmannen (JO) i en rapport efter inspektioner åren 2015–2017.

ANNONS
|

Bland de många anmärkningarna skriver myndigheten att den tidigare krävt rastgårdar på häkten som låter "de intagna iaktta omgivningarna". Men så är det ännu inte överallt. Det är "oacceptabelt att rastgårdar utformas på ett sådant sätt att de blir som slutna rum med gallertak", heter det i rapporten.

Även systemet för läkartillgång är dåligt på flera häkten.

Inspektionerna via JO:s så kallade Opcat-enhet omfattar även exempelvis psykiatriska kliniker och migrationsförvar, med flera platser där svenska myndigheter håller människor frihetsberövade. Den nya rapporten bygger på 58 inspektioner, från Luleå i norr till Ystad i söder.

När det gäller LVU- och LVM-hem påpekas att det är stora skillnader mellan olika institutioner, och att en del har lokaler som egentligen inte duger för alla aspekter av verksamheten. Det kan alltså bli ett slags lotteri var man hamnar.

ANNONS

I den psykiatriska tvångsvården sätter JO frågetecken kring tvångsåtgärder som bältesläggning och kroppsvisitationer. Rutinerna för detta är på flera håll otydliga. Även i andra aspekter finns utrymme för godtycke – till exempel har utevistelser vid vissa kliniker "varit villkorade av patientens 'uppförande'".

TT

Fakta: Där hålls människor inlåsta i Sverige

Justitieombudsmannen kontrollerar de olika typer av anläggningar där svenska myndigheter håller människor frihetsberövade. I den nya rapporten finns en lista över sådana platser, som dock inte är fullständig:

45 kriminalvårdsanstalter (med sammanlagt 4200 platser)

32 häkten (1900 platser)

120 polisarrester (1350 platser)

24 LVU-hem (700 platser)

11 LVM-hem (380 platser)

Minst 80 institutioner för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (cirka 4000 platser)

5 migrationsförvar (360 platser)

ANNONS