Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svenska lärare tillbringar relativt mycket tid i skolan, jämfört med kolleger i andra OECD-länder. Arkivbild.

Många skoltimmar för svenska lärare

Svenska elever tillbringar mindre tid i klassrummet än elever i många andra OECD-länder. Svenska lärare, däremot, får lägga mer tid i skolan än kolleger i de flesta jämförbara länder.

Hur detta eventuellt hänger ihop framgår inte, men siffrorna redovisas i årets upplaga av OECD:s Education at a glance. I den 462 sidor tjocka luntan jämförs det mesta från personaltäthet i förskolan till möjlighet att ta studielån i de olika OECD-länderna.

När det gäller undervisningstiden så har svenska grundskoleelever rätt till totalt 6 890 timmar fördelade på nio år (motsvarande 766 timmar per år). Därmed landar Sverige en bit under OECD-snittet på 7 533 timmar och väldigt långt från länder som Kanada, Frankrike och Nederländerna. Men mest obligatorisk skola har Australien, med 11 000 timmar fördelade på elva år.

Det kan tilläggas att svenska elever får mer undervisningstid i matematik och idrott från och med nästa läsår.

Lika möjligheter

Svenska grundskole- och gymnasielärare tillbringar 1 360 timmar i skolan varje läsår. Det är inte så mycket jämfört med chilenska lärare som har upp till 1 830 timmar i skolan, men det är väl över OECD-snittet på 1 135–1 184 timmar, beroende på årskurs.

Betoningen i årets rapport ligger annars på allas lika möjligheter till utbildning. Det globala mönstret är att social och geografiskbakgrund samt kön fortfarande påverkar chanserna att lyckas i skolan och på arbetsmarknaden. Barn till lågutbildade och barn med utländsk bakgrund har sämre odds att gå vidare till högre studier, och pojkar löper större risk än flickor att inte fixa en gymnasieexamen.

OECD påpekar att kopplingen mellan utländsk bakgrund och risken att inte fullfölja gymnasiestudierna är stark i Sverige.

Sticker ut

Men den svenska förskolan nämns i positiva ordalag.

Den samlar barn från olika sociala bakgrunder i mycket högre utsträckning än i de flesta andra OECD-länder, där förskolan nyttjas framför allt av välbeställda familjer. Sverige lägger också mest pengar på sin förskola, räknat i andel av BNP.

Ytterligare en svensk förskolesiffra sticker ut: Personaltätheten är en av de högsta i OECD. Det går fem barn per varje anställd, medan OECD-snittet ligger på tio. Men det går 13 barn per förskollärare, vilket är detsamma som OECD-snittet.