Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Mer än var tionde svensk bor inom 500 meter från kusten eller de fyra stora sjöarna, enligt siffror från SCB. Arkivbild.

Mångmiljardbelopp i fara när havet stiger

En egen sjötomt kan vara guld värd – men frågan är hur länge till. I takt med att havsnivån stiger är fastigheter för mångmiljardbelopp i farozonen, enligt färsk statistik.

Mer än var tionde svensk har kusten eller någon av de fyra stora sjöarna inom 500 meter från sitt hem. Fastigheterna är tillsammans värda svindlande 3,3 biljoner kronor, enligt en analys från Statistiska centralbyrån (SCB) som blir offentlig på tisdagen.

Det är med andra ord stora ekonomiska värden som är i fara om havsnivån stiger enligt prognoserna.

- Det kan på sikt bli ett jättestort bekymmer, framför allt i södra Sverige, säger Peter Nyhlén.

- Även om inte en fastighet översvämmas kan skador på avloppsanläggningar, elverk, vägar eller liknande påverka dina möjligheter att bo där.

En meter högre

SCB:s genomgång har gjorts inom ramarna för det så kallade Geodatarådet, ett myndighetssamarbete kring kartläggningsfrågor som samordnas av Lantmäteriet. I bakgrunden finns prognoser för hur havsnivån kommer att förändras framöver.

- Det finns väldigt mycket studier och FN:s klimatpanel konstaterade 2013 att upp till en meters höjning till år 2100 är ganska sannolikt, säger Åsa Sjöström på SMHI.

- Vi har tittat på det och även gjort lite nya beräkningar och vi tycker att det håller ganska bra.

Samtidigt, påpekar Åsa Sjöström, ska man inte stirra sig blind på exakt hur stora höjningarna blir. Redan nu finns all anledning att kartlägga riskområdena.

- Havet fortsätter ju att stiga även efter år 2100, så förr eller senare når vi de här höga nivåerna i alla fall, säger hon.

- En viktig poäng är också att vi redan nu har rejäla stormar som ställer till med problem varje år på syd- och västkusten. Så vi är ju sårbara för havet redan i dag.

Outforskade vatten

En rad kommuner arbetar sedan länge med att försöka säkra sina stränder mot översvämningar och erosion. Bland dem finns Ystad, som i flera år satsat på så kallad strandfodring – att fylla på med sand från havsbotten – på stranden i Löderup. Ett annat exempel är Halmstad, där nivån på en stor del av Kattegatthamnen höjts upp för att förhindra nya översvämningar.

Samtidigt kan effekterna av det höjda medelvattenståndet komma att skilja sig åt rätt mycket från ort till ort, beroende på hur bottentopografin ser ut.

Problemet är bara att ingen riktigt vet hur det ligger till med den saken.

Därför hoppas organisationerna inom Geodatarådet att SCB:s siffror ska bidra till ett beslut om ett nationellt kartläggningsprogram av havs- och sjöområdena som ligger närmast land (0–10 meters djup).

- Det är ohyggligt viktigt att de strandnära områdena blir bättre kartlagda, säger Peter Nyhlén.

- Kommunerna står och famlar lite, de känner ansvaret mot medborgarna men har i dag inte riktigt de data som krävs.