Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Melissa trodde inte att hon skulle få komma tillbaka till Sverige efter att hon vägrat gifta sig. Arkivbild.

Melissa skulle giftas bort som 19-åring

Melissa var 19 år när hon flögs till Mellanöstern för att giftas bort med en man som hon inte älskade. Trots skam och självmordstankar sade hon ifrån och kom hem till Sverige.

Det är svårt för den som inte har upplevt hedersförtryck att sätta sig in i situationen, säger Melissa, som egentligen heter något annat. Hon vill inte gå så långt som att säga att hon blev tvingad till ett äktenskap men i alla fall pressad av sin familj och släkt.

- Man får inte bli kär i vem som helst. Det ska vara någon som familjen känner, som har samma bakgrund och som förstår hederskulturen. Jag visste att jag inte skulle få gifta mig med den jag ville utan det var på deras villkor, säger hon.

Föräldrarna blev arga

När Melissa var 19 år hade familjen redan planerat vem hon skulle gifta sig med – en 25-årig man i ett land i Mellanöstern. Hon flögs ner endast för äktenskapets skull. Samvetet sade "det är lika bra". Men någonstans där nere ändrade hon sig, trots den skam hon skulle dra över familjen.

- Jag var tvungen att säga att det inte går, och det var inte den lättaste saken. Men jag var tvungen att göra det för jag kände inte att jag var redo för ett äktenskap.

Familjen sparkade som väntat bakut.

- De reagerade väldigt starkt, ingen förstod varför jag gjorde det. De är präglade av gamla traditioner. För dem var det ologiskt och de säger inte "okej, vi accepterar din situation". Folk blev arga. Mina föräldrar var jättebesvikna och skämdes.

- Min enda utväg var att tala om för dem att jag inte kan leva här, att jag måste åka hem, säger Melissa som till slut blev sjuk och led av självmordstankar.

Familjen körde henne till flygplatsen, vilket hon inte trodde skulle ske.

- Det är väldigt, väldigt sällsynt att man får komma tillbaka. Säger man emot så får man inte komma hem.

Väl hemma i Sverige fick hon stöd av myndigheter som Socialstyrelsen, något som hon säger var "riktigt bra" och som hjälpte henne tillbaka.

Ett annat liv

I dag är hon i 30-årsåldern och lever ett familjeliv i Sverige. Melissa berättar att det mesta hade sett annorlunda ut om hon inte vågat säga nej.

- Om jag inte hade fått göra mina egna val så hade jag inte haft en utbildning. Jag hade gift mig tidigt med någon som jag kanske varken var kär i eller hade valt.

Hon säger att hon antagligen hade haft många fler och äldre barn än de två hon har i dag, varit hemmafru och levt i ett mindre jämställt förhållande.

Relationen till familjen har varit svår att reparera men i dag älskar hennes pappa den man hon lever med.

- I dag så har mina föräldrar förstått, genom den resa jag gjort.