Miljardpaket till torkdrabbade bönder

Regeringen avsätter 1,2 miljarder kronor i ett krispaket till Sveriges lantbrukare som prövats svårt av torkan. Lantbrukarnas riksförbund välkomnar stödet, men tycker att det går för långsamt.

ANNONS
|

Torkan har gjort att de svenska skördarna är de lägsta på 25 år och många lantbrukare måste importera grovfoder till sina djur för att inte tvingas att slakta i förtid. Men att importera foder eller ge sina egna sinande skördar till djuren kostar pengar och många bönder riskerar att gå i konkurs.

Men nu kommer ett nationellt krispaket till bönderna på 1,2 miljarder kronor.

- Det här är ett exceptionellt stöd till svenska lantbrukare, men det beror också på att vi befinner oss i en exceptionell situation. Vi behöver ha en livsmedelsproduktion i Sverige och det riskeras, därför är det här en angelägenhet för hela det svenska samhället, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

ANNONS

400 miljoner under 2018

I ett första steg ska regeringen betala 400 miljoner kronor under 2018 till lantbrukare som producerar mjölk, nötkött och lamm. Pengarna ska betalas ut så fort som möjligt, men senast i december.

- En normal mjölkgård kommer få ungefär 60000 kronor i stöd, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Regeringen sänker också slakteriavgiften med 60 miljoner kronor.

- Det här är en mycket hög risk för utslaktning. Många jordbruksföretag kommer att sättas i konkurs om vi inte hanterar det här på nationell nivå, säger Sven-Erik Bucht, som även talat med EU om möjligheten till att kunna betala ut ett EU-stöd på 250 miljoner kronor i förskott.

För långsamt

Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund, välkomnar regeringens krispaket, men tycker att det går för långsamt.

- Varje krona är värdefull i ett sådant här läge, det hjälper upp likviditeten, men man kunde önska att pengarna skulle komma ut till företagen ännu fortare, säger han.

ANNONS

Regeringen planerar också ett tillskott på 760 miljoner kronor till jordbruks- och livsmedelssektorn under 2019. Men då vill Palle Borgström att en större del av lantbruket får tillgång till krispengarna.

- När vi får möjlighet till att påverka del två av det kommer vi trycka väldigt hårt på att hela lantbruket drabbas av torkan, och inte bara nödköttsproducenterna, säger han.

Kortsiktigt

Enligt Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson för Moderaterna, är regeringens åtgärdspaket allt för kortsiktigt.

- Vi kan konstatera att redan 2019 kommer det som regeringen har presenterat i dag att ätas upp till stor del av den dieselskattehöjning som man går fram med mot just lantbruket, säger hon.

Moderaterna vill i stället att dieselskatten ska betalas tillbaka till lantbrukarna, men det vill inte Magdalena Andersson.

- Det är ett betydligt mindre träffsäkert stöd. Det här stödet skulle för en mjölkbonde kunna innebära 60000 kronor. Medan moderaternas förslag bara innebär 10000 kronor, säger finansministern.

ANNONS

Regeringen betraktar torkan som ett resultat av klimatförändringar. Man har gett 32 myndigheter i uppdrag att arbeta med klimatanpassning och förebyggande åtgärder.

- Regeringen anser att torkan i Sverige är en allvarlig klimathändelse, och vi ser också att vi kommer att kunna vänta oss fler i framtiden, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

TT

Fakta: Mat och väder

1993 var också torkan svår, om än inte lika allvarlig som i år. Det kostade då lantbruket runt tre miljarder kronor. Enligt LRF är det värre nu och kostnaden är redan uppe i två miljarder kronor bara när det gäller spannmål.

Allvarligast är bristen på foder och bete till djuren. Enligt Jordbruksverket gav den första vallfoderskörden 50–70 procent av en normal skörd, och den andra bara 0–30 procent. Även den tredje kommande vallfoderskörden är i stor fara.

Spannmålsskörden beräknas bli mellan 50 och 70 procent av det normala.

ANNONS