I augusti 2015 meddelade USA:s tidigare president, den då 90-årige Jimmy Carter, att hans elakartade hudcancer hade spridit sig till levern och till hjärnan.
- Det är i Guds händer nu och jag är beredd på vad som komma skall. Jag är redo för allt och ser fram emot ett nytt äventyr. Jag har haft ett underbart liv, sade han vemodigt, men utan bitterhet.
Men Carter hade tur. I samma veva fick han testa pembrolizumab, en antikropp som ingår i en helt ny form av cancerbehandling. Bara tre månader senare undersöktes han på nytt och av cancern syntes inte ett spår. Den var, konstaterade förvånade läkare, helt borta.
Drygt tre år senare lever Jimmy Carter fortfarande och i vad som såg ut att vara en tanke, på hans 94:e födelsedag den 1 oktober, tillkännagavs att upphovsmännen bakom den revolutionerande behandlingen tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Tvingas skölja ansiktet
De som prisas är japanen Tasuku Honjo och amerikanen JamesP Allison för deras upptäckter kring immunterapi. För den senare blev TT först med att berätta den goda nyheten. Inte ens Nobelkommittén hann före:
- Tack, tack, wow, sade han när TT nådde honom på telefon halv sex på morgonen lokal tid.
Till nyhetsbyrån AFP säger han:
- Det är en stor känslomässig förmån att möta cancerpatienter som framgångsrikt har blivit behandlade med immunterapi. De är levande bevis för styrkan av grundvetenskaplig forskning, för vår drivkraft att lära oss och ta reda på hur saker fungerar.
JamesP Allison delar priset med japanen Tasuku Honjo.
- Jag vill fortsätta min forskning så att den här immunbehandlingen kommer att rädda fler cancerpatienter än någonsin, säger den 76-årige Honjo till journalister i Kyoto, enligt nyhetsbyrån AFP.
Unik behandling
De båda forskarna får priset "för upptäckten av cancerbehandling genom hämmande av immunförsvarets bromsmekanismer".
- De får det för sina upptäckter som har lett till att en helt ny princip för cancerbehandling har kunnat utvecklas, säger Thomas Perlmann, professor och ständig sekreterare i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.
Tidigare, berättar han, har vi "bara" haft tre typer av behandlingar: kirurgi, strålning och cellgifter, som alla riktas mot cancercellerna själva. Nu finns även så kallad immunterapi.
- Det som är unikt med denna behandling är att den riktar sig mot immunsystemet och får det att bli överaktivt, genom att den blockerar "bromsarna" i immunsystemet. När det blir överaktivt får det förmåga att attackera cancercellerna, säger Thomas Perlmann.
Vet inte riktigt
De olika medicinerna har hittills visat sig mest effektiva vid elakartad hudcancer, malignt melanom, och vissa typer av lungcancer respektive leukemi. Det finns också individuella skillnader. Vissa patienter, som Jimmy Carter, svarar väldigt bra på behandlingen, medan andra inte gör det.
- Varför det är så vet man inte riktigt, men om några år kommer vi säkert veta vilka patienter som har störst chans att svara på den här behandlingen, säger Thomas Perlmann.
Fakta: Om pristagarna
JamesP Allison föddes 1948 i Alice, Texas, USA. Han doktorerade 1973 vid University of Texas i Austin. Han är sedan 2012 professor vid University of Texas i Houston.
Tasuku Honjo föddes 1942 i Kyoto, Japan. Han doktorerade 1975 vid Kyotouniversitetet och är sedan 1984 professor vid samma universitet.
Fakta: Blockerar ett protein
De nya läkemedlen består av antikroppar som blockerar proteinet PD1. Detta protein binder normalt till tumörcellen och hindrar på så sätt kroppens immunförsvar att attackera tumörcellerna.
Dessa läkemedel används sedan 2011 mot spridd elakartad hudcancer, malignt melanom, och sedan 2015 även vid spridd lungcancer.
Förra året fick 4023 svenskar diagnosen lungcancer, enligt Socialstyrelsen. Under de senaste 20 åren har diagnosen minskat bland män, men ökat bland kvinnor.
