Det civila försvaret i Sverige är just nu under uppbyggnad. Som en del av det ska anställda i kommuner och regioner krigsplaceras under 2020. Arkivbild.
Det civila försvaret i Sverige är just nu under uppbyggnad. Som en del av det ska anställda i kommuner och regioner krigsplaceras under 2020. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Nu krigsplaceras kommun- och regionanställda

Nu ska anställda i kommuner och regioner över hela landet få veta var de ska inställa sig om det blir krig. Kommun- och regionanställda ska nämligen krigsplaceras under 2020.

ANNONS

Att bli krigsplacerad innebär att man tas i anspråk för tjänstgöring under höjd beredskap som en del av totalförsvaret. Man kan också få reda på var man ska inställa sig och syssla med under tjänstgöringen.

Det kommer dock inte att innebära några större förändringar i fredstid för de kommun- och regionanställda som i år får sin placering, enligt Petra Ekroth, utredare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Övningar av krigsorganisationen kan komma på fråga, men i övrigt innebär det inte några förpliktelser i fredstid. Det ska ses som ett planeringsinstrument från arbetsgivarens sida för att disponera sin personal på bästa möjliga sätt vid höjd beredskap, säger hon.

ANNONS

Barnomsorg och sjukvård

Det är upp till varje kommun eller region att bestämma hur många av de anställda som ska krigsplaceras.

– Vi ger inga anvisningar om vilka verksamheter de ska prioritera. Men det kan vara verksamheter som behöver upprätthållas under tider av höjd beredskap, som exempelvis barnomsorgen, för att föräldrar ska kunna fortsätta gå till jobbet, säger Petra Ekroth och fortsätter:

– Sjukvården inom landstinget är ett tydligt exempel på där krigsplaceringar kan fylla en funktion. Men det är kommunen eller regionen själv som gör sin analys av hur deras krigsorganisation ser ut.

Region Kalmar län har valt att krigsplacera samtliga anställda.

– Det är en planeringsåtgärd för att vi ska veta vilken personal vi har att tillgå i händelse av krig, och vilken personal som är krigsplacerad av någon annan myndighet, som Försvarsmakten. För att vi ska kunna så att säga tinga vår personal i händelse av krig så väljer vi att krigsplacera samtliga, säger Lars Forsberg, säkerhetsstrateg på Region Kalmar.

Utbildning kan behövas

I stort ska de regionanställda i Kalmar få en krigsplacering som innebär att de under höjd beredskap ska jobba med samma sak som de gör till vardags. Men då en del verksamheter är högre prioriterade vid höjd beredskap så kan det bli så att en del får göra andra arbetsuppgifter än vad de är vana vid.

ANNONS

I en del fall kan det innebära att personalen måste genomgå utbildningar under fredstid.

– Om man blir krigsplacerad på en ny befattning där vi ser att vi behöver fylla upp med personal så får vi internutbilda personalen i de uppgifterna. Det kan vara en sjuksyster som har jobbat under operationer för 15-20 år sedan, men som inte har gjort det sedan dess. Då måste kanske sjuksystern fräscha upp minnet och gå med under operationer för att lära sig hur det går till i dag, säger Lars Forsberg.

TT: Hur har det tagits emot bland de anställda?

– Det har mottagits bra och överlag har alla varit positiva. Vi har en krisorganisation i dag, ifall något händer, och den bygger på att man gör sitt jobb oavsett vad som händer. Krig är ett starkt laddat ord, men all vår personal som utbildades under 1970-, 80- och stora delar av 90-talet blev krigsplacerade efter utbildningen eller då de fick sitt första jobb. Men det är ju nytt för de som är födda under slutet av 90-talet och början av 2000-talet, säger Lars Forsberg.

Jenny Rydberg/TT

Totalförsvaret innefattar det militära försvaret och det civila försvaret.

Det civila försvaret, som bedrivs av bland annat kommuner, regioner, statliga myndigheter och frivilligorganisationer, ska möjliggöra att samhället fungerar även under höjd beredskap. Det kan exempelvis röra sig om att sjukvården ska fungera även under tider då det är krig eller fara för krig.

2015 fattade riksdagen beslut om att det civila försvaret ska återuppbyggas.

Enligt en överenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska landets regioner ha påbörjat sitt arbete med krigsorganisation och krigsplacering under det sista halvåret av 2019, och det ska genomföras under 2020.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheter har rätt att krigsplacera sin personal oavsett om den anställde vill det eller inte.

Att vägra att fullfölja sina skyldigheter är ett brott mot totalförsvarsplikten och kan leda till böter eller fängelse.

När en anställning avslutas upphör också krigsplaceringen av den anställde. Om regeringen har fattat beslut om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt har man som krigsplacerad inte rätt att avsluta sin anställning.

En del regler, som arbetstidsregler, ser annorlunda ut vid höjd beredskap. Andra arbetsrättsliga regler gäller oavsett om det är höjd beredskap eller inte. Man har exempelvis rätt att vara föräldraledig och rätt att vara tjänstledig för vård av sjuk närstående. Däremot har man inte rätt att ta tjänstledigt för studier om det råder höjd beredskap.

Man kan bara ha en krigsplacering samtidigt. Vill en kommun eller region krigsplacera en anställd, som redan har en krigsplacering sedan tidigare, så ska den anställde krigsplaceras där han eller hon gör mest nytta.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS