Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Snusande svenskar kan hjälpa till att förstå varför vissa inte drabbas av allvarliga komplikationer av covid-19. Arkivbild. Bild: isabell Höjman/TT
Snusande svenskar kan hjälpa till att förstå varför vissa inte drabbas av allvarliga komplikationer av covid-19. Arkivbild. Bild: isabell Höjman/TT

Oklart om nikotin ger motstånd mot covid-19

Kan nikotin ha en positiv effekt på covid-19? För svaret på den frågan krävs omfattande kliniska prövningar, enligt expert.
– Vi är försiktiga med att dra några absoluta slutsatser, säger Rosaria Galanti, vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Mitt under pågående coronapandemi pågår studier runt om i världen, där forskare försöker utröna huruvida nikotin i tobaksrök skulle kunna ha en effekt i allvarliga fall av covid-19. I Sverige har forskare kontaktats av franska kollegor, som vill undersöka om snus skulle kunna ha en liknande effekt på viruset – detta då vi har en stor andel snusande befolkning.

Vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Stockholm utreder man med hjälp av statistik vilka faktorer som kan förknippas med såväl insjuknandet som med prognosen av covid-19 – där en av faktorerna är just nikotin. I arbetet använder man sig av hälso– och sjukvårdsregistret, befolkningsregistret och data som finns i det register av covid-19-fall som samlats av Smittsyddsenheten. Men Rosaria Galanti, som är enhetschef vid CES och ansvarar för den del av arbetet som rör data kring tobak, understryker att man fortfarande befinner sig på en väldigt preliminär nivå i utredningen för att kunna säga något om nikotinets eventuella inverkan på covid-19.

– Vi är försiktiga med att dra några absoluta slutsatser. Vi måste titta på data – på mängden data och på kvaliteten och rensa bort störande faktorer. Ett exempel på en sådan störande faktor är om det visar sig att rökare är personer som lever ensamma, vilket i så fall kan vara en fråga om en form av naturlig social distansering. Det finns en mängd faktorer som gör att saker kan se ut att ha ett samband, även om så inte är fallet, säger hon.

"Många möjliga förklaringar"

Enligt Galanti är arbetet under utredningen vid CES inte endast fokuseras på snusets eventuella inverkan vad gäller insjuknandet och prognosen för covid-19-patienter. Man kommer även att titta på andra hälsofaktorer, som exempelvis fetma och tobak. Men enligt Rosaria Galanti befinner sig just Sverige i en speciell position, då man här kan titta på skillnaden mellan rökare och snusare, något som inte är möjligt i samma omfattning i andra länder.

– Att snus har blivit så uppmärksammat handlar om att det har funnits studier som visar att rökare i mindre grad är representerade bland covidpatienter än den övriga befolkningen. Men det finns många möjliga förklaringar till det, säger hon.

"Kräver klinisk prövning"

För att kunna fastställa huruvida nikotin skulle kunna ha en positiv effekt i behandlingen av covid-19-patienter krävs omfattande kliniska provningar, enligt Galanti. Och utredningen som hon arbetar med kommer inte att kunna ge något definitivt svar. För ett sådant svar krävs vetenskapliga studier.

– I Sverige kan vi titta på skillnaden mellan rökare och snusare, och visar det sig att snusare löper mindre risk att insjukna i covid-19, då kan man gå vidare och göra en annan typ av studie. Men den kommer inte vi att bedriva, utan i så fall andra forskare, säger Rosaria Galanti, och fortsätter:

– Om det finns en teoretisk möjlighet måste man först göra en ordentlig klinisk prövning, det vill säga en randomiserad studie med läkemedel som baseras på rent nikotin innan man går vidare med en sån typ av behandling. Bland annat måste man veta vid vilken tidpunkt det i så fall skyddar – innan man blir symptomatisk, eller när man är sjuk- och i vilka doser.

Rosaria Galanti, enhetschef Hälsofrämjande Levnadsvanor vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Bild: Ulf Sirborn
Rosaria Galanti, enhetschef Hälsofrämjande Levnadsvanor vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Bild: Ulf Sirborn