Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Fler och fler röster inom Moderaterna kräver Anna Kinberg Batras avgång.

Ont om tid för en ny partiledare

En tredjedel av Moderaternas länsförbund vill ha bort Anna Kinberg Batra. Med ett drygt år kvar till valet lär en ny partiledare få en otacksam uppgift. – Att arbeta in en ny partiledare är ett ganska styvt jobb att göra på ett år, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

Moderaterna i Stockholm stad blev det åttonde förbundet  som kräver Anna Kinberg Batras avgång. 

– Det är med blandade känslor jag meddelar att vi vill att Anna Kinberg Batra avgår, säger Moderaterna i Stockholms stads förbundsordförande Joakim Larsson till SVT.

Därmed är kriteriet för att partiledarfrågan ska tas upp på M: stämma i oktober uppfyllt. Åtta länsförbund är också vad som krävs för att valberedningen inom Moderaterna ska börja sondera terrängen för att hitta en ny partiledare.

Många ledande moderater i Göteborgsområdet tycks inte se det som meningsfullt att tvinga bort Anna Kinberg Batra eftersom det inte finns ett tydligt alternativ som kan ta vid.

– Jag vill inte gå ut och säga att hon borde avgå. Ska man göra det måste man ha en konstruktiv lösning att presentera i stället, sa till exempel Lars Carlsson, moderat kommunalråd på Tjörn.

Just nu spekuleras det i vem som skulle kunna ta över om Anna Kinberg Batra lämnar. Här är några av kandidaterna:

Ulf Kristersson
Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson, är den som nämnts flitigast. Han var aktuell som partiledarkandidat redan hösten 2014, när det stod klart att Fredrik Reinfeldt skulle avgå. Då ville han inte, frågan är om han står fast vid den uppfattningen även i dag. Ulf Kristersson är en erfaren politiker som började sin politiska karriär i MUF. Under förra mandatperioden så var han alliansregeringens socialförsäkringsminister. Som ekonomisk-politisk talesperson har han stundtals också blivit kritiserad, bland annat efter det misslyckade försöket att skapa en gemensam alliansbudget.

Elisabeth Svantesson
M-topp som skulle kunna vara aktuell för partiledarposten. Hon är i dag talesperson när det gäller partiets arbetsmarknads-, integrations-, och jämställdhetspolitik och har blivit en populär politiker inom partiet. Elisabeth Svantesson har stundtals kritiserats för sin frikyrkliga bakgrund. Hon har tidigare varit med i Livets ord och arbetat för en antiabortorganisation.

Mikael Odenberg
Han var försvarsminister i den tidigare alliansregeringen men avgick i protest mot sparkrav för försvaret. Sedan dess har han i flera omgångar riktat kritik mot Moderaterna, inte minst när det gäller alliansens krav på en misstroendeförklaring mot den nuvarande försvarsministern Peter Hultqvist. Odenberg kallade då alliansen grälsjuk. Anna Kinberg Batra svarade med att Odenberg "är känd för olika kritiska ståndpunkter och dem får hans stå för". Mikael Odenberg är för tillfället ordförande i Karolinska institutets styrelse. Han är en tung, populär moderat men samtidigt kontroversiell.

Fler andra namn, som till exempel riksdagsledamöterna Hanif Bali och Johan Forsell har också nämnts. Hanif Bali har sagt att han inte är intresserad av partiledarposten men att han tycker hela partistyrelsen, där han själv ingår, borde ställa sina platser till förfogande. Johan Forsell tillhör den mer konservativa falangen av partiet och nämns som ett framtidsnamn. Frågan är om han är redo för uppdraget redan nu.

Även Carl Bildts namn har förekommit i spekulationerna. Han har en fördel gentemot de andra i och med att han redan är känd i de breda lagren och är dessutom ett tungt politiskt namn både i Sverige och i omvärlden.

Men att bara byta partiledare ett år innan valet är inte så enkelt. Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet och valforskare. Han menar att tiden är knapp för en ny partiledare att bli känd och etablerad innan det är dags för riksdagsval hösten 2018.

– Att arbeta in en ny partiledare är ett ganska styvt jobb att göra på ett år.

När man ser till forskningen är det just tiden det tar för en partiledare att bli känd som är intressant, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.

– Ser vi på fallet Fredrik Reinfeldt så krävdes det ett val och tre år som oppositionsledare för att han skulle bli allmänt känd. Vem det än blir som tar vid så lär inte den personen vara mer känd nu än vad Fredrik Reinfeldt var när han blev partiledare.

Eftersom mer och mer fokus har flyttats till partiledarna är det viktigt att de når ut och etablerade, inte minst om man aspirerar på statsministerposten, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.

– Det här handlar om en blivande statsministerkandidat så en sådan person bör vara mycket, mycket känd för väljarna när det är dags för val.