Persikor som odlats inom EU hör till de frukter som sticker ut. 2021 innehöll 35 procent av persikorna PFAS som härrörde från bekämpningsmedel, enligt en rapport från Pesticide Action Network. Arkivbild.
Persikor som odlats inom EU hör till de frukter som sticker ut. 2021 innehöll 35 procent av persikorna PFAS som härrörde från bekämpningsmedel, enligt en rapport från Pesticide Action Network. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

PFAS från bekämpningsmedel i frukt och grönt

I frukt och grönsaker hittas allt oftare rester av PFAS-kemikalier som används i bekämpningsmedel.
En fara för både miljö och människor, anser organisationen Pesticide Action Network (PAN).

ANNONS

PFAS finns i 37 olika bekämpningsmedel som är godkända för användning inom EU. Det ger avtryck i den mat vi äter.

Under en tioårsperiod har andelen frukt och grönt som innehåller PFAS-rester från dessa bekämpningsmedel ökat kraftigt, visar PAN i en ny sammanställning som bygger på officiell myndighetsstatistik.

— PFAS finns i tolv procent av de bekämpningsmedel som får användas i EU. Det vi ser är att användningen av dessa PFAS-bekämpningsmedel ökar. Det är oroväckande, säger Eve Roubinet, expert på ekologisk växtodling och biologisk mångfald på Krav.

Mer i EU-odlat

2011 hittades sådana PFAS-kemikalier i 3,8 procent av undersökta frukter och tio år senare hade andelen stigit till 14 procent. I undersökta grönsaker hade andelen PFAS-fynd på tio år ökat från 2,1 till 7,1 procent.

ANNONS

Exkluderar man importerade grödor och fokuserar bara på det som är odlat inom EU är andelen med PFAS från bekämpningsmedel ännu högre: 20 procent av frukten och 12 procent av grönsakerna (2021).

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Foster, spädbarn och barn tros vara extra känsliga för PFAS.

Lagras i kroppen

Av PAN-rapporten framgår inte hur höga halter av PFAS som hittats i frukt och grönt. Men Eve Roubinet anser att förekomsten i sig är oroande och hennes bästa tips är att välja det som odlats ekologiskt.

— Får man i sig PFAS-kemikalier via livsmedel som man äter dagligen lagras de i kroppen, med risk för negativa hälsoeffekter, säger hon.

Det är dock animaliska produkter, inte frukt och grönt, som är den främsta PFAS-källan i maten, framhåller Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

– Vi har undersökt PFAS i frukt och grönt i svenska butiker och i samtliga fall har det varit väldigt låga halter.

För kött, fisk, ägg och inälvsmat finns gränsvärden och företagen ska kontrollera halterna. För frukt och grönt saknas gränsvärden, men det är på gång.

Hennes råd är att äta så varierat som möjligt.

ANNONS

– Om man varierar både sort och ursprung på den mat man köper så minskar man risken att få i sig för mycket av oönskade ämnen.

Fakta: PFAS

PFAS är en förkortning av poly- och perfluorerade alkylsubstanser.

Det finns flera tusen olika PFAS-ämnen. De började framställas i mitten av 1950-talet och har ansetts användbara eftersom de tål höga temperaturer och har förmågan att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

Eftersom de är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön.

Att återkommande få sig PFAS under lång tid skulle kunna påverka hälsan. Foster, spädbarn och barn tros vara extra känsliga. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

Källa: Livsmedelsverket

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS