Attackerna är inte bara ett försök till markering mot polisen, utan lika mycket en signal till andra kriminella, även inom det egna nätverket: "Titta här vad jag är kapabel att göra", konstaterar Daniel Vesterhav, som är enhetschef på Brottsförebyggande rådet (Brå).
Det är oftast inga genomtänkta, planerade aktioner och de utförs av enskilda individer, som tar egna initiativ.
- Man kan tala om ett "kriminellt cv", vi brukar prata om att ha ett högt skrämselkapital. Det är också en försäkran i den kriminella världen: Om folk är rädda för dig och vet att du är kapabel att ta till grovt våld, då blir man lämnad mer i fred av andra kriminella, säger han till TT.
Kontraproduktivt
Ofta utförs attackerna inte av äldre, mer etablerade kriminella, troligen eftersom de inser att det kan vara kontraproduktivt. Det finns ingenting som triggar polisen så mycket som attacker mot den egna verksamheten.
Han tror att dåden mot polishus och polisbilar följer samma logik som när det gäller skjutningar. Ofta är de en följd av upplevda kränkningar, som man tycker måste besvaras för att man inte ska tappa ansiktet.
- När polisen jobbar hårt mot de kriminella kan samma logik uppstå, att man känner att man måste markera mot polisen.
Lyckas störa
Kriminella blir numera ofta stoppade och visiterade. Polisen har ökat sin närvaro i utsatta områden, med särskilt fokus på att få bort den öppna narkotikaförsäljningen. Därigenom lyckas polisen störa den kriminella verksamheten mer än tidigare, enligt Daniel Vesterhav.
- Vi har inte studerat det här specifikt, men jag kan tänka mig att om man märker att det sker en förändring i intensitet, då blir det jobbigare att vara kriminell, säger han.
Det är svårt att bedöma om attacker mot svensk polis kommer att bli vanliga framöver, anser han.
- Den här typen av väldigt allvarliga händelser är ganska ovanliga. Det är nog lite tidigt att prata om ett trendbrott eller en ökning, för det måste man titta på över längre tid.
Påverkar rekryteringen
Polisforskare Rolf Granér, som tidigare jobbat många år vid polisutbildningen i Växjö, befarar att sådana här händelser kan ha negativa effekter för både rekryteringen till utbildningen och för viljan att stanna kvar inom yrket.
- Som extrafaktor tror jag att det mycket väl kan påverka, tillsammans med missnöjet med omorganisationen och det stigande missnöjet med de låga lönerna, säger han till TT.
Han ser det som att en spärr har brutits när det gäller attacker mot polisen.
- Har man en gång börjat, så är risken stor att det blir vanligare. Men hittills är det alldeles för få tillfällen för att man ska kunna säga att det är ett mönster.
- Ökad polisnärvaro, ökad kontakt, uppbyggnad av polisarbete som innebär ett ökat relationsskapande. Som en konsekvens av omorganisationen har kontakten mellan poliser och omvärlden minskat. Centraliseringen har inneburit det.
TT