Polisen vill att fler förtroendevalda anmäler hot och hat. Arkivbild.
Polisen vill att fler förtroendevalda anmäler hot och hat. Arkivbild.

Polisen vill att fler politiker anmäler hot

En klar majoritet av förtroendevalda polisanmäler inte hot som de utsätts för. Nu vill polisen att fler anmäler och lanserar därför en broschyr som särskilt vänder sig till gruppen.

ANNONS
|

Enligt Politikernas trygghetsundersökning av Brottsförebyggande rådet (Brå) från 2017 valde bara var femte förtroendevald att polisanmäla när de utsattes för hat och hot. Anmälningarna som väl gjordes handlade oftare om våld och skadegörelse.

- Vi ser att den vanligaste anledningen till att man inte anmäler demokratibrott är för att man inte tror att det kommer leda någonvart, säger Eva Sund, som arbetar med demokrati och hatbrott på polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

ANNONS

Ger råd

Genom en ny informationsbroschyr som riktar sig till politiker ska de som utsätts för hat, hot och våld i sin offentliga roll få råd om hur de exempelvis sparar bevismaterial.

- I den här skriften har vi också tagit med ett antal domar som visar att det lönar sig att anmäla, att det inte alls är givet att anmälan bara kommer att läggas ner, säger Eva Sund.

Samtidigt har flera undersökningar visat att endast ett fåtal av de polisanmälda näthoten leder till åtal. En rapport från Brå från 2015 visade att 96 procent av alla anmälningar som rörde nätbaserade hot lades ner av polis eller åklagare.

Enligt Eva Sund skulle utredningarna mot förtroendevalda prioriteras högre om anmälningarna ökade.

Hot mot demokratin

I dag väljer många politiker att anmäla hot och hat till säkerhetsansvariga inom partiet eller till någon inom den politiska församlingen. Enligt Brås trygghetsundersökning betraktar många företroendevalda hoten som en del av uppdraget eller som en småsak. Men den synen kan få negativa konsekvenser för demokratin, påpekar Eva Sund.

- Hot och hat är inget man ska godta, det ska inte vara så att man normaliserar det här i sin roll som förtroendevald. Ytterst är det ju demokratin som hotas om duktiga och kompetenta personer inte vill ställa upp och kandidera till exempelvis politiska poster.

ANNONS
TT

Fakta: Politikernas trygghetsundersökning

Politikernas trygghetsundersökning genomförs av Brå och den senaste undersökningen publicerades 2018.

Av nästan 14000 tillfrågade ledamöter i riksdagen och fullmäktigeförsamlingar svarade cirka 8000.

Den totala andelen som uppger att de utsatts för trakasserier, hot och våld har ökat från 20 procent 2012 till 25 procent 2016.

Hot och påhopp är också den kategori som ökat mest.

I fyra av tio fall var förövaren anonym.

Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2017, Brå

ANNONS