Den äldsta åldersgruppen, 40 år och däröver, är den som klarar provet bäst. Arkivbild.
Den äldsta åldersgruppen, 40 år och däröver, är den som klarar provet bäst. Arkivbild.

Provproffsen förstör inte för andra

Den person som har nått toppresultat på högskoleprovet 17 gånger, flest i Sverige, är 60 plus. Konkurrensen från provproffsen kan oroa dem som gör provet för att komma in på sin drömutbildning. Men lugn – högpresterande serieprovdeltagare påverkar inte möjligheterna för resten.

ANNONS
|

Ingen kan säga hur många de är, personerna som gång på gång gör högskoleprovet för att få sin förmåga till höga resultat bekräftad.

- Det är svårt, det har inte gjorts någon studie och vi har inga uppgifter om att det just skulle vara äldre som gör provet för skojs skull. Men vi vet att det finns en andel som inte primärt gör det för att söka in till en utbildning, säger Per-Erik Lyrén, projektledare på Umeå universitet.

ANNONS

Den 6 april ska mer än 67000 personer göra högskoleprovet. Vissa går dit med en känsla av att det är på liv och död, för här avgörs vilken utbildning du kommer in på. Andra gör det för skojs skull – att få full pott kan stärka självkänslan.

Flest högskoleprov, 61 stycken, har en 75-årig kvinna gjort. Näst flest, 33 stycken, har en 52-årig man avverkat. Den allra äldsta provdeltagaren hittills var 93 år.

- Rent formellt är ju högskolan inte stängd för någon, du kan ju börja när du är 70 år eller ännu mer. Därför finns det ingen övre åldersgräns på högskoleprovet, säger Per-Erik Lyrén.

Äldst är bäst

Den äldsta åldersgruppen, 40 år och däröver, är den som klarar provet bäst. I höstas fick denna grupp 1,11 i medelvärde. Det kan jämföras med 21–24-åringarna som fick det sämsta snittresultatet, 0,84.

Det som höjer de äldsta deltagarna är resultaten i de verbala delarna, det vill säga svensk ord- och läsförståelse samt engelsk läsförståelse.

- Det största enskilda ålderssambandet är i orddelen, vilket det finns logiska förklaringar till. När det gäller den matematiska delen finns det inget entydigt samband överlag, säger Per-Erik Lyrén.

ANNONS

Gruppen 40 plus är förhållandevis liten, bara 2,5 procent av deltagarna är så gamla.

Resultatet justeras

Per-Erik Lyrén kan lugna dem som är oroliga över att råka ha oturen att göra provet samtidigt som ovanligt många högpresterande konkurrenter.

- Du får samma resultat oavsett om gruppen är relativt låg- eller högpresterande, för det justerar vi för. Dels används referensgrupper, dels tittar vi på liknande uppgifter som använts vid olika provtillfällen, som vi vet kan antas fungera likadant över tid.

Och de som gör provet för skojs skull är inte med och konkurrerar om utbildningsplatser, påpekar han.

Precis som att det finns skillnader mellan yngre och äldre finns det också skillnader mellan mäns och kvinnors resultat. I genomsnitt klarar männen både de matematiska delarna och engelskdelen bättre än kvinnorna.

- På totalen är det killar som lyckas bäst, säger Per-Erik Lyrén.

ANNONS
TT

Fakta: Högskoleprovet

Vårens högskoleprov genomförs lördagen den 6 april.

67590 personer har anmält sig, vilket är 11,5 procent färre än våren 2018.

Cirka 80 procent av de anmälda är födda 1994 eller senare.

Provresultatet är giltigt i fem år och kan användas för att söka till universitets- och högskoleutbildning i ytterligare en urvalsgrupp, där det inte är gymnasiebetyget som avgör vem som kommer in. Gymnasiebetyget är dock avgörande för vem som är behörig att söka även i denna urvalsgrupp.

Provet består av två lika stora delar. Den ena är verbal och testar ord- och läsförståelse. Den andra är kvantitativ med matematiska uppgifter samt uppgifter som kräver logiskt och analytiskt tänkande.

Källa: Universitets- och högskolerådet

Fakta: Provresultat per åldersgrupp

Högsta möjliga resultat är 2,0. Genomsnittresultat för samtliga deltagare var hösten 2018 0,89.

Männen fick i genomsnitt 0,97 och kvinnorna 0,81.

Så här gick det för de olika åldersgrupperna hösten 2018:

20 år och yngre: Medelvärde 0,88. Gruppen utgjorde 61,6 procent av provdeltagarna.

21–24 år: Medelvärde 0,84. Gruppen utgjorde 20,6 procent av provdeltagarna.

25–29 år: Medelvärde 0,90. Gruppen utgjorde 9,4 procent av provdeltagarna.

30–39 år: Medelvärde 0,98. Gruppen utgjorde 5,9 procent av provdeltagarna.

40 år och äldre: Medelvärde 1,11. Gruppen utgjorde 2,5 procent av provdeltagarna.

Källa: Umeå universitet

Fakta: Test av ordförståelse

Här följer några exempel ur ordförståelsedelen i lördagens högskoleprov. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av följande ord:

* elementa –dammpartiklar, grundkunskaper, vågrörelser, förenklingar eller väderfenomen?

* feromoner –smaksättare, nässeldjur, slingerväxter, näringspreparat eller doftämnen?

* habil –duglig, modern, artig, långsam eller farlig?

* kognition –motoriska egenskaper, formuleringskonst, känslomässiga uttryck, överlevnadsinstinkt eller intellektuella funktioner?

*polyglott –fantasifull, rakryggad, öppenhjärtig, flerspråkig eller allsidig?

* resning –diskussion, varning, omprövning, domslut eller ställningstagande?

* uppsåt –impuls, avsikt, drivkraft, tillsyn eller innebörd?

Källa: Universitets- och högskolerådet (vars facit publiceras nästa vecka, men de rätta svaren finns redan nu i en ordbok nära dig.)

ANNONS