Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kriminalvårdens målsättning är att 60 procent av alla som döms till skyddstillsyn ska ha en biträdande övervakare år 2023. Arkivbild.
Kriminalvårdens målsättning är att 60 procent av alla som döms till skyddstillsyn ska ha en biträdande övervakare år 2023. Arkivbild. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Rapport: Många övervakare själva straffade

Var femte biträdande övervakare – det vill säga en privatperson som ska hjälpa en dömd person och agera förebild åt denne – är själv straffad. I en rapport kritiseras systemet.

Kriminalvården ska satsa på att bygga ut systemet med biträdande övervakare, tidigare så kallade lekmannaövervakare. Men huruvida systemet faktiskt fungerar brottspreventivt är oklart.

Researchföretaget Acta Publica har granskat 15 420 biträdande övervakare som under de senaste tio åren haft över 43 000 klienter. Utredningen visar att systemet kan ifrågasättas, skriver Acta Publica.

Enligt kartläggningen visade sig mer än var femte biträdande övervakare själv vara straffad. Flera av dem har begått brott tillsammans med sina klienter och ett hundratal har kopplingar till organiserad brottslighet, däribland olika mc-gäng. I rapporten finns även exempel på hur både övervakare och klient har varit knutna till samma våldsbejakande extremiströrelser.

I en granskning som Expressen publicerat tillsammans med Acta Publica berättar tidningen om en 16-årig flicka som våldtogs av sin familjehemspappa. Även gärningsmannens kompis åtalades i samma mål, men friades. Kompisen utsågs senare till övervakare för mannen när han släpptes ur fängelse.

– Det är åt helvete rent ut sagt och det borde inte få förekomma, säger den pensionerade åklagaren Urban Svenkvist till tidningen.

Rättad: I en tidigare version förekom felaktiga uppgifter om att övervakaren dömts för brott.