Den 35-årige mannen dömdes i Turkiets högsta domstol 2013 och 2016 för flera fall av missbruk av bank- ock kreditkort till sammanlagt 14 år fängelse.
Han är sedan slutet av förra året frihetsberövad i Sverige med anledning av utlämningsärendet.
Mannen förnekar själv brotten och har uppgett till Högsta domstolen att han känner sig felaktig dömd. Enligt hans egen teori dömdes han för att ha konverterat från islam till kristendomen, att hans mamma är kurd och att han vägrat göra militärtjänstgöring.
I ett beslut från den 25 juli meddelade Högsta domstolen att man inte ser några hinder för att lämna ut mannen. Man skriver att det inte framkommit något som indikerar att mannen riskerar att utsättas för förföljelse i Turkiet.
Det är det första kända fallet sedan Natoförhandlingarna inleddes.
Fem punkter för att blidka Turkiet
I maj publicerades ett pressmeddelande på turkiska regeringens hemsida med fem krav för att Turkiet skulle ställa sig bakom Sveriges Nato-ansökan, vilket GP rapporterat om tidigare.
• Turkiet kräver att Sverige slutar stödja den terrorstämplade gruppen PKK och den kurdiska gerillan YPG.
• ”Sverige måste sluta finansiera terrorism”. Sverige har gett ett bidrag på 376 miljoner dollar till den kurdiska organisationen YPG, men enligt Turkiet har dessa pengar även nått gruppen PKK.
• Det väpnade stödet till YPG och PKK måste upphöra, då ”vapnen används mot civila i Turkiet”.
• Det svenska vapenembargot mot Turkiet måste lyftas, i syfte att landet ska kunna säkra sin gräns mot Syrien.
• Sverige måste ge säkerhetsgarantier till Turkiet och de vill se ett globalt samarbete mot terrorism.
Dessutom krävde man att Sverige skulle utlämna 21 personer, som Turkiet säger har kopplingar till organisationerna FETO och PKK.
LÄS MER:Turkiet kräver utlämning av 33 personer
LÄS MER:Biden ringde Andersson: Har skrivit under Sveriges Natoansökan
