Skolan ska få nya läroplaner, med ökad betoning på faktakunskaper och läsning, skrivning och räkning. Men Skolverkets arbete, som inleddes förra våren, har mötts av hård kritik. Det underlag som tagits fram är inte tillräckligt vetenskapligt förankrat, och går heller inte i linje med regeringens syfte, har experter hävdat.
Röster har också höjts för att ta ifrån Skolverket läroplansuppdraget, eller att lägga ned myndigheten.
”På rätt väg”
Skolverket å sin sida har förklarat att den stärker sitt arbete med vetenskaplig grund och att en särskild grupp ska arbeta med detta. ”Vi är på rätt väg”, kommenterade Skolverkets dåvarande generaldirektör Joakim Malmström.
Men det räcker inte, enligt Simona Mohamsson (L).
– Jag är kritisk mot att arbetet inte fullt ut har följt regeringens intentioner. Det är därför vi nu skärper styrningen och säkerställer att myndigheten har rätt kompetens för att klara uppdraget, säger hon till TT.
Experter i centrum
Konkret innebär det att de experter som satt med i Läroplansutredningen får ett tyngre mandat. De ska erbjudas en ”aktiv och central roll” i arbetet och en av experterna ska ha ett ”särskilt samordnande ansvar”. Enligt Simona Mohamsson kommer hjärnforskaren Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet, att tillfrågas.
På frågan om hon har förtroende för Skolverket svarar Simona Mohamsson:
– Jag, regeringen och Skolverket självt har konstaterat att Skolverket har utvecklingspotential. Men jag litar på dem och ser att detta är ett viktigt arbete för att vi ska kunna bygga upp en stark kunskapsskola.
Hon säger vidare att hon inte ser framför sig en nedläggning av Skolverket.
– Regeringen har inga sådana planer i nuläget.
Senast den 15 juni ska Skolverket avrapportera läroplansarbetet till regeringen.
Fakta: Kritik mot Skolverket
Riksrevisionen har i en rapport i november 2025 kritiserat Skolverket för att myndigheten inte säkerställer att deras stödmaterial till skolor vilar på vetenskaplig grund.
Skolverket ställer inte tillräckliga krav på de forskare som anlitas. Forskarna får dessutom väldigt snäva tidsramar, enligt Riksrevisionen.
Skolverket har också ansvarat för en teknisk lösning så att landets alla skolor kan genomföra digitala nationella prov.
Regeringen såg sig i slutet av förra året tvingad att skjuta på införandet efter stora tekniska problem. ”Ett fiasko”, kommenterade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).
Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström meddelade i mars i år att han lämnar sin post. Han gjorde sin sista arbetsdag på myndigheten i fredags.
Källor: Riksrevisionen och Skolverket.
Fakta: Nya läroplaner
De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna (grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan) ska ha betoning på fakta och ämneskunskaper, snarare än analys och resonemang. Bakgrunden är sjunkande kunskapsresultat.
Tydlig ledarroll för läraren. Betoning på läsning, skrivning och räkning, särskilt i de yngre åldrarna.
Betoning på att undervisningen ska anpassas efter elevernas ålder och förmågor.
De nya läroplanerna är tänkta att användas från och med hösten 2028.
Källor: Regeringens proposition 2025/26:194, mars 2026
