Att satsa på en elitidrottskarriär kostar pengar. I vissa sporter väldigt mycket pengar. Samtidigt kräver skollagen att all utbildning ska vara avgiftsfri.
Dilemmat blev tydligt i vintras när Berga naturbruksgymnasium i Haninge beslutade att lägga ned sin elitryttarutbildning. Beslutet var en följd av att Skolinspektionen kritiserat skolans krav att de elitsatsande eleverna hade med sig sin egen häst. Skolledningen konstaterade att skolans egna hästar inte har elitkapacitet och att pengar att köpa in sådana hästar inte finns.
Riksdagen uppmanar
Fallet Berga ledde till att riksdagens utbildningsutskott, på initiativ av Moderaterna, uppmanade regeringen att ta itu med frågan. Nu har riksdagen ställt sig bakom ett sådant tillkännagivande.
- Regeringen måste tillsätta en utredning om villkoren för idrottsgymnasierna. Det handlar om elitsatsande ungdomar som annars inte skulle gå i gymnasiet alls, eller hänvisas till olika distanslösningar, säger Maria Stockhaus (M), ledamot i utbildningsutskottet.
Skolverket föreslog redan 2018 att regeringen skulle låta utreda specialregler för idrottsgymnasierna.
- Idrottsgymnasierna och specialidrottsförbunden hoppas också att något ska hända. De tycker att de lever i något av en gråzon, säger undervisningsråd Maria Mattsson vid Skolverket.
Inte okomplicerat
Det som nu händer är att berörda parter möts på utbildningsdepartementet om ett par veckor.
- Jag har bjudit in till ett möte för att prata igenom hur vi kan gå vidare för att säkra kvalitet och likvärdighet på idrottsutbildningarna. Det är vad jag vill börja med. Jag har inga besked om att tillsätta en utredning nu, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
Hon konstaterar att det finns en bred enighet om att elitidrott och utbildning ska kunna kombineras. Men hon säger också att frågan inte är helt okomplicerad.
- Vi har en tydlig och viktig princip om avgiftsfrihet i skolväsendet. Å andra sidan vill ingen av oss att skattebetalarna ska stå för det som krävs för tävlingsidrott. Det gäller att hitta en lösning där skattebetalarna finansierar undervisning och utbildning, och att utbildningen går att kombinera med elitidrott.
Till mötet den 26 juni är Riksidrottsförbundet, skolmyndigheterna och några skolhuvudmän inbjudna.
Fakta: Idrottsgymnasier
Det finns två typer av idrottsgymnasier: riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU).
Vid båda läser och utövar eleverna ämnet specialidrott, med syfte att utveckla ungdomarna till elitidrottare.
Riksidrottsgymnasierna har riksrekrytering medan NIU har lokal/regional antagning.
Skolverket har det övergripande ansvaret för all gymnasieutbildning, inklusive RIG och NIU.
För att bli godkänd som NIU krävs ett etablerat samarbete med relevant specialidrottsförbund.
Riksidrottsgymnasierna ska på motsvarande sätt vara godkända av Riksidrottsförbundet.
RIG har, till skillnad från NIU, statligt stöd för merkostnaderna i ämnet specialidrott (tränarkostnader).
Statsbidraget är på totalt 43 miljoner kronor, fördelat på 51 riksidrottsgymnasier.
Idrottsgymnasierna har totalt cirka 9000 elever, fördelade på cirka 350 skolor. Det stora flertalet elever finns på NIU.
Källor: Skolverket och Riksidrottsförbundet
