Sedan 1994 har arvodena ökat från 26 500 kronor, en ökning med 43 400 kronor. Räknat på ett annat sätt blir det över 160 procent med den senaste höjningen. Några år har ökningen blivit lite större när kostnadsersättningar har växlats över till arvode. Om de räknas bort blir ökningen cirka 145 procent.
Den procentuella ökningen för riksdagsarvodena är större än vad löntagare i allmänhet fått sedan 1994 och fram till och med 2019. Löneutvecklingen var cirka 126 procent under perioden, enligt uppgift från Medlingsinstitutet.
Sedan 1994 är det inte riksdagen själv som beslutar om arvodena. Det sköts i stället av Riksdagens arvodesnämnd.
Nämnden uppger att den i år har bestämt påslaget utifrån vad avtalen på arbetsmarknaden i övrigt har gett i löneökning. Hänsyn har också tagits till att det inte gjordes någon höjning av arvodena i fjol.
Dock fick ledamöterna ett påslag med 1 500 kronor så sent som den 1 november 2019, 14 månader före den nu aktuella höjningen.
Arvodesnämnden består för närvarande av juristen Johan Hirschfeldt som ordförande samt Peter Egardt, moderat tidigare statssekreterare, och den tidigare socialdemokratiska ministern Barbro Holmberg som ledamöter. Båda har också varit landshövdingar.
Lars Larsson/TT
Fakta: Riksdagsarvoden
1994 var arvodet för en riksdagsledamot 26 500 kronor i månaden.
2004 hade det ökat till 46 400.
2014 var det 61 000.
Första januari höjdes det till 69 600 kronor.
Källa: Riksdagens arvodesnämnd