Anneli Bergnell studerade ett 30-tal förskolebarn i olika grupper som fick naturvetenskapliga sammanhang förklarade för sig, dels av sina egna förskollärare och dels av utomstående guider. Nu lägger hon fram en avhandling vid Göteborgs universitet.
- Det finns en idé som säger att om kroppen finns med, och man använder alla sinnen, så lär sig barnen automatiskt utan ytterligare förklaringar, säger Anneli Bergnell om tankarna bakom den pedagogik hon studerat.
Fel om Vasa
Men idén fungerar inte alltid. En av grupperna som studerades fick veta hur det gick till när regalskeppet Vasa sjönk i Stockholm 1628. Det berättades bland annat om krängningsprovet som gjordes vid kaj, när besättningsmännen sprang fram och tillbaka över däcket för att simulera sjögång.
- Då frågar man om barnen vill vara med. De får ta varandra i händerna och springa över golvet, fram och tillbaka. Det är naturligtvis roligt och spännande, säger Anneli Bergnell.
Kopplingen till sjögång och stabilitetstest höll dock inte.
- Barnen trodde att Vasa sjönk för att man sprang på däck, säger Bergnell.
Vasa sjösattes trots alarmerade resultat av krängningsprovet – och kantrade för att skeppet var smalt och med för hög tyngdpunkt.
Vattens kretslopp
En annan variant är att man låter barn låtsas att de är något, till exempel en droppe i vattnets kretslopp.
- Den som lär ut tänker att man är konkret. Men i stället kompliceras hela innehållet. Det blir svårt för barnen att förstå när nånting är fantasi, och när man ska lära sig något "på riktigt", säger Anneli Bergnell.
Det finns förstås även goda exempel, ofta med enkla medel. Bergnell berättar om en förskollärares beskrivning av vatten som avdunstar.
- Hon använde en väldigt enkel gest, där hon lät händerna stiga rakt upp, och pratade om att små vattendroppar kan stiga uppåt. Den gesten använde barnen själva sedan när de berättade om vattens kretslopp, även om de inte kom ihåg begreppet avdunstning, säger Anneli Bergnell.
För roligt
Det kan också helt enkelt bli för roligt.
- Många aktiviteter var så underhållande i sig själva att innehållet som skulle läras ut inte syntes.
Hon vill förstås att förskolebarn ska ha roligt.
- Men om man vill att barnen ska lära sig något, då måste man förklara tydligt, säger Anneli Bergnell.
Fakta: Roligt exempel
Anneli Bergnell har själv arbetat som förskollärare, men undervisar nu vid högskolan i Borås.
Hon har studerat hur förskolebarn uppfattar pedagogik där den som lär ut något, eller barnen själva, illustrerar innehållet med bland annat kroppsrörelser.
Ett exempel som blev alltför underhållande var när principen för en flytväst förklarades med hjälp av en skalad apelsin. Skalet föreställde flytvästen, medan fruktköttet var barnet. När fruktköttet lades tillbaka i skalet flöt hela apelsinen. Men när fruktköttet ensamt lades i vatten sjönk det. Barnen förstod dock inte principen med luft som lyftkraft i en flytväst (eller i en skalad apelsin där fruktköttet lagts tillbaka i skalet).
Bergnell lägger fram sin avhandling i pedagogiskt lärande vid Göteborgs universitet.
