Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Rykte eller fakta om det nya coronaviruset

I coronapandemins kölvatten har en mängd olika påståenden, rykten och faktoider börjat spridas, inte minst på sociala medier. Nedan listar vi några mer eller mindre kända påståenden och experternas svar på vad som faktiskt stämmer. Artikeln uppdateras med nya påståenden varje dag.

Har du hört något påstående på vagnen om det nya coronaviruset som inte kan stämma, eller såg du en Facebookpost som är för bra för att vara sann? Skriv in påståendet i vår liverapportering i slutet av artikeln, så kanske du kan få svar på just din fråga.

Rökare blir sjukare av det nya coronaviruset

En studie som genomförts på coronasmittade i Kina visar att den grupp som innehöll rökare och ex-rökare löpte fjorton gånger större risk att bli sämre i sin virusinfektion. Man vet inte säkert varför, men det kan till viss del bero på att rökning har en negativ påverkan på immunsystemet, enligt Matz Larsson, docent och överläkare på hjärt- och lungfysiologiska kliniken på universitetssjukhuset i Örebro.

– Rökning sätter ner immunsystemet. Det påverkar i stort sett alla våra vita blodkroppar som ska försvara oss mot bakterier och virus, säger han.

Tidigare forskning visar även att rökning har en negativ påverkan på vanlig influensa och andra virusinfektioner i luftvägarna. Bland annat löper rökare större risk att bli sjukare i sin influensa, och virusinfektionen kräver oftare sjukhusvård.

– Det är sådant man får väga in, och tända en varningslampa. Även om forskningen kring covid-19 inte är klar än, säger Matz Larsson.

Att rökare verkar bli mer sjuka i sin coronainfektion kan också bero på att många har rökrelaterade sjukdomar, menar han. Personer som är drabbade av lungsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar löper större risk att bli allvarligt sjuka av det nya coronaviruset. Samma sjukdomar är vanliga följdsjukdomar för rökare. (Publicerad 19/3)

Barn som är smittade av det nya coronaviruset kan inte föra smittan vidare

Barn som är smittade av covid-19 kan föra smittan vidare lika väl som vuxna personer, enligt Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet.

– Det är hur mycket virus man har som avgör smittan. Det har inget med ålder att göra, säger han.

Det var efter att Folkhälsomyndigheten i början av mars gick ut med en rapport från Världshälsoorganisationen WHO, där det framgick att det inte fanns några kända fall av barn som hade fört smittan vidare, som många blev osäkra på hur smittan egentligen fungerar.

– Man vet att barn kan bli sjuka i det, vilket innebär att de kan bära viruset. Att de sedan inte skulle kunna föra smitta vidare till andra människor stämmer inte överrens med någon annan luftvägsinfektion, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. (Publicerad 19/3)

De som har astma ska hålla sig hemma så att de inte får coronaviruset

I ett mejl till GP skriver Folkhälsomyndigheten att personer med astma inte räknas ingå i riskgrupp för svår sjukdom, och rekommenderas därför inte att hålla sig hemma generellt. Det innebär att det i nuläget inte finns någon allmän rekommendation från myndigheter om att astmatiker ska hålla sig hemma för att undvika det nya coronaviruset.

– Det vi vet nu är att astma inte är någon särskild riskgrupp vad gäller det nya coronaviruset. Däremot så vet vi att virusinfektioner är den vanligaste anledningen till att astman blir sämre, säger Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Därför är det extra viktigt att astmatiker sköter den förebyggande behandlingen med inhalationsläkemedel som innehåller kortison just nu, menar han. På så sätt dämpar man inflammationen i luftrören.

– Det finns en del personer med astma som tar dessa läkemedel periodvis, till exempel när det är mycket pollen i luften eller när de är förkylda. De här personerna borde ta läkemedlet regelbundet nu. Det är det som gäller om astma utifrån dagens kunskapsläge. (Publicerad 19/3)

Att undvika handskakning minskar smittorisken

Enligt Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet, är det viktigt att undvika handskakningar i samband med coronapandemin, eftersom smittan kan finnas på händerna.

– Om man är smittad av covid-19 och hostar i handen så hamnar mycket smitta där. Det kan också hamna på händerna om man rör sig i ansiktet. Därför är det ett hemskt enkelt sätt att överföra smittan som finns i luftvägarna till nästa person, säger han.

Även Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, menar att handskakning kan föra smittan vidare.

– Det är kanske inte den vanligaste smittvägen, men absolut en tänkbar, säger han.

Att smittvägen inte är vanlig beror på att viruset inte längre är smittsamt efter att saliv- eller slemdroppen den kom från har torkat ut på handen. Det innebär att viruset endast är smittsamt en kort stund på kroppen. Däremot petar vi människor oss i ansiktet ungefär 23 gånger i timmen, vilket innebär att det kommer ny smitta på händerna många gånger under dagen. (Publicerad 19/3)

Ipren är farligt att ta om man har covid-19

Under förra veckan gick franska och schweiziska hälsomyndigheter ut med en varning om att antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID, kan ha en negativ effekt för den som smittats av coronaviruset, och att paracetamol i stället är att föredra.

På tisdagen gick även en talesperson för Hälsoorganisationen WHO ut och varnade för användning av läkemedel innehållande Ibuprofen vid en coronainfektion. Däremot har organisationen inte gått ut med någon officiell avrådan från läkemedlet.

Med anledning av varningens spridning i medier har Läkemedelsverket i Sverige fått mycket frågor kring användning av värk- och febernedsättande läkemedel. Och efter ett extrainsatt möte kan man meddela att man inte hittat något vetenskapligt stöd för varningen.

– Vi har gjort en annan bedömning, vi har inga belägg för att man i alla lägen ska ta paracetamol före ibuprofen, säger Ulla Wändel Liminga på Läkemedelsverket.

Viktigt att vara uppmärksam

Tillgänglig forskning kring antiinflammatoriska läkemedel ger inte stöd för vare sig gynnsamma eller skadliga effekter på sjukdomsförloppet för covid-19. Det innebär att det inte finns någon särskild rekommendation för coronasmittade vad gäller att undvika användning av läkemedel som exempelvis Ipren och Voltaren.

– Det som står i produktinformationen och på bipacksedeln gäller även i den här situationen, säger Ulla Wändel Liminga.

Det är däremot viktigt att vara uppmärksam på sjukdomsförloppet vid användning av feberdämpande läkemedel. Det finns en indirekt risk att man inte upptäcker att sjukdomen försämras, menar hon.

– Sedan finns det riskgrupper som generellt avråds från att använda olika typer av antiinflammatoriska läkemedel. Därför finns det skäl för många i riskgrupper för virusinfektioner att inte använda ibuprofen, till exempel Ipren. Men det har inte någonting med coronaviruset att göra, utan det handlar om andra biverkningar.

Under onsdagen gick även EMA, Europeiska läkemedelsmyndigheten, ut med ett meddelande om att man inte avråder från antiinflammatoriska läkemedel vid en infektion av det nya coronaviruset. (Publicerad 18/3)

Coronaviruset kan smitta från hundar till människor

Det finns i dagsläget inget som tyder på att husdjur kan sprida smitta eller bli sjuka av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 som sprids över stora delar av världen, enligt Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.

– Viruset kommer ursprungligen från djur, men det finns inget som tyder på att hundar eller andra sällskapsdjur kan sprida smitta eller bli sjuka av det. I dagsläget är det en smitta som smittas från människa till människa, säger han.

Även Folkhälsomyndigheten i Sverige skriver att det i nuläget inte finns några uppgifter om smitta från människa till husdjur, och inte heller tvärt om.

Tidigare har också världshälsoorganisationen, WHO, gått ut med information om att det inte finns några bevis för att covid-19 skulle kunna spridas från hundar till människa. (Publicerad 18/3)

Gravida som får coronaviruset smittar automatiskt sina bebisar

Enligt Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, finns det inga rapporter om att coronaviruset skulle smitta fostret i mammans mage.

– De flesta virusinfektioner har svårt att ta sig över moderkakan, säger han.

Zikaviruset, som kan orsaka missbildningar hos nyfödda barn om en gravid kvinna skulle bli smittad, är ett ovanligt undantag. Hade det visat sig att det finns ett samband med fosterskador eller missfall bland coronasmittade, borde det ha rapporterats nu, menar Tomas Bergström.

– Det är klart att det är en av de uppföljningar man får göra runt om i världen, för många har inte hunnit föda barn ännu. Det här är stora virus, så vi skulle i så fall redan sett det med alla de humana coronavirus som finns. Det är ju vanliga infektioner i vanliga fall, och det finns inga sådana rapporter om fosterskador hos människan, säger han.

Eftersom informationen kring coronaviruset och graviditet i nuläget är begränsad, råder Folkhälsomyndigheten gravida kvinnor att vidta samma försiktighetsåtgärder som vid andra smittsamma sjukdomar. (Publicerad 17/3)

Äldre människor borde hålla sig hemma

Under måndagen kom Folkhälsomyndigheten med nya rekommendationer, efter tecken på allmän spridning i landet.

För att bromsa spridningen rekommenderar myndigheten nu att personer över 70 år begränsar sina kontakter med andra så långt som möjligt "de kommande veckorna". Det innebär bland annat att man så långt som möjligt ska undvika folksamlingar som kan uppstå i exempelvis kollektivtrafik, affärer eller offentliga lokaler.

– Och nu har vi en period när man inte ska träffa sina gamla släktingar om det inte är helt nödvändigt. Den som har symtom ska definitivt inte göra det, sa Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, under en presskonferens på måndagen. (Publicerad 16/3)

Pollenallergiker kan få coronaviruset enklare än andra

Pollen gör alla människor, oavsett om man är allergiker eller inte, mer mottagliga för virusinfektioner, enligt en studie genomförd av bland annat Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

– Pollenet i sig sprider inte smitta. Däremot är det så att det läcker ut ämnen som skruvar ner försvaret mot virus. Kroppen drar inte igång immunförsvaret mot virus i samma kraft som vanligt när det är mycket pollen i luften, säger hon.

Studien, som genomfördes innan det nya coronavirusets spridning i runt om i världen, gäller andra luftvägsvirus.

– Corona har inte testats på detta sättet eftersom det är nytt. Men detta gäller det allmänna immunförsvaret mot virus, så sannolikt är det så mot corona också, säger hon.

Åslög Dahl uppmanar därför alla att hålla koll på pollenhalterna, och till exempel undvika träning utomhus och onödig vädring när halterna visar sig vara höga.

– Helt enkelt sådant som pollenallergiker brukar få tänka på, säger hon.

Det går däremot inte att fastslå att risken att bli smittad av coronaviruset är högre bland pollenallergiker, menar Jan Lötvall, professor i allergisjukdomar vid Göteborgs universitet.

– Jag har sökt mycket på sådan information och inte hittat något, säger han. (Publicerad 16/3)

Har man haft Coronavirus kan man ej få det igen

Det finns i nuläget ingen forskning som visar att man skulle kunna bli infekterad mer än en gång av det coronavirus som just nu sprids över stora delar av världen.

– När det gäller just det coronaviruset man har varit infekterad av, är man sannolikt immun mot det i fortsättningen, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet.

Däremot verkar det inte finnas någon korsimmunitet för coronavirusen. Det innebär att du kan bli smittad av olika typer av coronavirus, menar Tomas Bergström.

– Men har du haft SARS-CoV-2, så anser alla att det är ytterst sannolikt att man är immun, och att det är under lång tid, säger han. (Publicerad 16/3)

Maten kommer att ta slut

Det är inte sannolikt att pandemin kommer få så stora konsekvenser att matförsörjningssystem börjar svikta. Däremot kan hamstring i sig skapa obalans och oreda. Redan nu märker dagligvaruhandeln av att människor hamstrar, enligt Andreas Aspsäter, chef varuflöde på Coop och ordförande för Svensk Dagligvaruhandels logistikråd.

– Vi ser en tendens till hamstring, ja. Det är en ökad försäljning just nu och vi gör allt vi kan för att hålla produktionen igång och leverera ut till butik. Men vissa artiklar tar slut. Det handlar om artiklar med lång hållbarhet, konserver, torrjäst, alkogel och febernedsättande.

Men handeln är ännu inte i närheten av en situation där matförsörjningen hotas.

– Att det inte skulle finnas mat till befolkningen, det är vi inte i närheten av. Nu är det vissa artiklar som inte finns. Men om till exempel en viss pastasort är slut finns det andra att ta istället.

Nu är det inte viruset som ställer till problem och får olika artiklar att ta slut, snarare hamstringen i sig, enligt Andreas Aspsäter.

– Det är snarare rädslan att samhället stänger ner. Det är min personliga uppfattning. Att folk läser i tidningen vad de behöver ha för att klara sig och de varorna tar slut. Det är ett större problem än viruset, säger Andreas Aspsäter.

Hamstring skapar obalans

Mats Abrahamsson är professor i logistik och kvalitetsutveckling på Linköpings Universitet. Han håller med om att hamstring riskerar att skapa obalans i systemen.

– Det som är lurigt med hamstring är att det på kort sikt skapar en hög efterfrågan. Det ger en signal i logistiksystemen om att det behöver fyllas på väldigt mycket. På kort sikt blir konsekvensen brist på varor och på lång sikt för mycket varor. Det gör att hela systemet blir lidande. Hamstring är ett elände när det inte behövs.

Mats Abrahamsson påpekar att han inte forskat specifikt på matförsörjning men tror ändå att de svenska systemen är robusta nog att stå emot.

– Jag tror det svenska dagligvarusystemet är ganska stabilt och jag tror inte man kommer överreagera i onödan. Vissa varor kan ta slut men värre än så tror inte jag det kommer att bli, säger han.

Hamstring är alltså onödigt om rädslan är att maten tar slut. Däremot kan det leda till att man inte behöver besöka affärer lika ofta och således kan klara sig längre om man blir sjuk. (Publicerad 15/3)

Du kan ha varit smittad utan att veta om det, och utan något som helst symtom

– Så är det med alla virusinfektioner, så det är sannolikt sant, svarar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, på påståendet.

Han menar däremot att det ännu inte går att säga med säkerhet, och att det är något man kanske kan få reda på i efterhand.

– Vad gäller andra virus är asymtomatisk smittöverföring från helt friska mycket ovanligare, än i samband med symtomutbrottet. Det är då man är som mest smittsam, säger han.

Smittsamheten är alltså i regel relativt låg innan symtom visar sig vid virusinfektioner, menar han. (Publicerad 15/3)

Ju mer miljöproblemen ökar, desto fler virusutbrott kommer att komma

Om detta stämmer eller inte beror lite på vilken typ av sjukdom det handlar om och vilken typ av miljöproblem som åsyftas, enligt Mikael Berg, professor vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, enheten för virologi, på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Vektorburna sjukdomar, det vill säga där en annan organism är smittbärare, kan bli vanligare när klimatet blir varmare.

– Virus som vi normalt inte har här uppe kan kan tänkas komma hit, beroende på att vi får en annan miljö här. Ett exempel är att myggarter som normalt sett inte finns här kan flytta hit.

Men som i det här fallet, med ett coronavirus som tar klivet från djur till människa – kan det bli vanligare på grund av klimatförändringar?

– Jag har svårt att tänka mig det. Min personliga tro är snarare att det kan handla om mänsklig påverkan. Som att skövla regnskogar vilket tvingar vilda djur närmare tamdjur och människor. Om man förstör vilda djurs habitat och inkräktar i deras normala miljö kan det bli en påtvingad kontakt mellan vilda djur, tamdjur och människor som gör att virus kan ta klivet över. (Publicerad 15/3)

Pandemin kan kasta in världen och Sverige i en ekonomisk kris

En brasklapp här är att ingen vet någonsin säkert vad som kommer hända i världsekonomin, allra minst med tanke på all osäkerhet som den nuvarande pandemin orsakar. Men oron för konjunkturen är befogad. Det menar Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid handelshögskolan, GU.

– Det är klart att det är en befogad oro men de börsfall som varit. Sammantaget är det ett av de största börsfallen i modern tid.

– Det kommer att vara ett stort produktionsbortfall och en chock både vad gäller utbud och efterfrågan. Åtminstone på kort sikt lär det kyla och minska ekonomisk aktivitet. Det är tveklöst så.

Finns det förutsättningar för ekonomin att studsa tillbaka?

– Ja, det kan den göra. Om pandemin dör ut står många länder, inklusive Sverige, väl rustade för att fortsätta utvecklas. På så sätt finns det anledning att tro att ekonomin kommer återhämta sig. Frågan är hur lång tid det kommer att ta. (Publicerad 15/3)

Andra influensavaccin kan ge ett visst skydd även mot Coronapandemin

Detta stämmer inte, enligt Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet.

– Nej. Virus är väldigt olika och det finns inget vaccin mot något coronavirus, hela familjen saknar vaccin. Därför kan jag säga säkert att inget av de vaccin vi har mot virus kommer att fungera. De är för olika. (Publicerad 15/3)

Handsprit hjälper inte mot virus

Handsprit har en effekt, det menar flera sakkunniga som GP talat med. Men däremot är det bra att komma ihåg att tvål och vatten duger fint – kanske till och med bättre. Men handsprit tar död på coronavirus, enligt Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet.

– Om viruset har ett hölje, ett fettskikt runt sig som det här har viruset har, kan handsprit fungera. Men mot vinterkräksjuka, orsakat av calicivirus, som inte har ett fetthölje, är handsprit verkningslöst. (Publicerad 15/3)