Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det hästskoformade bordet i FN:s säkerhetsråd i FN:s högkvarter i New York.

Säkerhetsrådet – en kritiserad maktspelare

FN:s säkerhetsråd, med sina 15 medlemmar, har enligt FN-stadgan huvudansvar för att internationell fred och säkerhet upprätthålls. De senaste åren har det inte fungerat särskilt väl, vilket Syrienkonflikten är ett praktexempel på.

Framförallt har den vetorätt som rådets fem permanenta medlemmar – USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien – åtnjuter satt käppar i hjulen för fredsarbetet. De senaste åren har främst Ryssland, som är allierad med Bashar al-Assads regim, blockerat resolutioner. Men historiskt har även USA varit en flitig vetobrukare, bland annat gentemot skrivningar som rör konflikten mellan israeler och palestinier.

Kampanjer för att reformera säkerhetsrådet, som anses spegla en föråldrad världsordning, har förts i många år. Bland annat har förslag om att begränsa vetorätten och att ta in fler icke-permanenta medlemmar, som kanske får sitta på längre perioder än dagens två år, förts fram.

Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, har tidigare konstaterat för TT att de fem permanenta medlemmarna är så starka att det är svårt att få upp frågor på agendan som går emot någon av dem.

"Den stora risken är ju om det gör att FN-systemet inte används alls utan att man agerar utanför detta. Då är vi tillbaka till någon sorts djungelns lag, och det vore illa. Det borde ligga i de här fem ländernas intresse att göra en reform", sade Wallensteen för ett par år sedan.

2015 gjorde Tysklands förbudskansler Angela Merkel ett utspel tillsammans med kollegor från Brasilien, Indien och Japan, De fyra sade att det var hög tid att reformera säkerhetsrådet så att det återspeglar den verkliga maktfördelningen i världen under 2000-talet.