Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Fossilfri ståltillverkning kan få en tydligare konkurrensfördel i och med EU:s nya förslag till klimatlagar. Arkivbild.
Fossilfri ståltillverkning kan få en tydligare konkurrensfördel i och med EU:s nya förslag till klimatlagar. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Så kan EU:s nya klimatlagar påverka Sverige

Mycket står på spel när EU-kommissionen nu börjar presentera konkreta förslag för hur unionen ska skärpa klimatarbetet. För Sveriges del kan det innebära hårda bud för skogsnäringen – men medvind för exempelvis stålindustrin.

I dag är det tänkt att EU-kommissionen ska ta ett första stort klimatkliv från snack till verkstad. Ungefär vid lunchtid inleds en tre dagar lång serie av presskonferenser där förslag till EU:s nya klimatlagar ska presenteras. Det handlar om ett omfattande paket med lagar och regleringar, som tillsammans ska leda till att unionens skärpta klimatmål till 2030 blir verklighet – att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Det ska i sin tur göra det möjligt att sedan nå målet för 2050, då unionen ska vara helt klimatneutral.

Det nya lagpaketet som ska lotsa EU fram till första delmålet har fått smeknamnet "Fit for 55" (i form för 55 procents minskning).

– Även om en det är långt ifrån tillräckligt för att nå slutmålet för ett helt koldioxidneutralt Europa 2050, så är det viktigt att man nu konkretiserar vad som behöver göras för att nå fram. Och jämfört med andra regioner i världen är det ett stort steg, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Skärpta krav på bostäder

Utifrån de delar av paketet som redan har läckt ut framgår att i stort sett alla delar av samhället kommer att beröras.

Inom vissa områden har dock Sverige redan hunnit så pass långt med sin nationella klimatomställning att de skärpta kraven sannolikt inte kommer att märkas särskilt mycket. Det gäller till exempel förslaget om en ny standard för bostadshus, för att minska energiåtgången vid uppvärmning och kylning.

– Det kommer att bli en stridsfråga i många länder med lägre bostadsstandard, där det finns oro att kostnaderna hamnar hos redan utsatta grupper om man inte kopplar det till fonden för rättvis omställning, säger Björn-Ola Linnér.

– Men Sverige har haft sådana krav sedan länge, så det kommer sannolikt inte att krävas särskilt mycket här, tillägger han.

Het skogsdebatt

Desto större konflikt för Sveriges del kan väntas inom de delar av lagpaketet som handlar om skogsbruk och definitionen av hållbara biobränslen. Av de lagförslag som redan har läckt från kommissionen framgår bland annat att en betydligt större del av EU:s skogar ska skyddas från avverkning, för att öka det naturliga upptaget av koldioxid. Det finns även formuleringar om att förbjuda kalavverkning, för att minska markens läckage av koldioxid till atmosfären.

Dessutom finns den heta debatten om i vilken utsträckning biobränslen från skogen ska betraktas som klimatmässigt hållbara eller ej, inom den tidsram på knappt 30 år som återstår tills unionen ska vara klimatneutral.

– Det verkar i och för sig som att en del av skogsfrågorna kan komma att skjutas på framtiden, och det som presenteras nu är långt ifrån slutgiltigt utan kommer att diskuteras hårt under året. Men oavsett kommer det att få stor påverkan för svensk del, eftersom skogsbruket är en stor sektor hos oss, säger Björn-Ola Linnér.

Gynnas av "koldioxidskatt"

Ett kanske ännu mer omfattande område gäller EU:s handel med utsläppsrätter. Den omfattar i dag lite förenklat den del av unionens tunga industri och energiproduktion där det eldas med fossila bränslen. Det mesta pekar på att den kommer att skärpas på flera olika sätt.

En åtgärd blir förmodligen att slopa de fria utsläppsrätter som i dag delas ut till vissa aktörer för att de inte ska missgynnas i den internationella konkurrensen, eller välja att flytta utanför EU. I stället väntas en så kallad gränsjusteringsmekanism (CBAM), som kan liknas vid en tull på importerade varor utifrån den mängd koldioxid som har släppts ut vid tillverkningen. På så vis ska det bli rättvist.

Björn-Ola Linnér förutspår att den avgiften kan leda till starka protester från många länder som exporterar till EU-regionen. Men han påpekar samtidigt att den kan gynna de delar av den svenska industrin som redan har kommit en bit på väg mot fossilfri produktion, exempelvis inom framställning av stål och cement. Då måste konkurrenterna både inom och utanför EU börja betala för sina koldioxidutsläpp.

– Om det går igenom så blir det ju den konkurrensfördel som man har hoppats på. Det finns säkert fler exempel där det visar sig att Sverige kan gynnas av att ha legat i framkant, säger Björn-Ola Linnér.

Fakta: EU-kommissionens förslag till skärpta klimatlagar

EU-kommissionens förslag till skärpt klimatlagstiftning, som går under namnet Fit for 55, väntas enligt dokument som läckt ut i förväg innehålla bland annat:

* Reformerad handel med utsläppsrätter, som även kan omfatta transportsektorn och bostäder.

* Klimatavgift på varor som importeras till EU.

* Skärpt lagstiftning kring jord- och skogsbruk.

* Uppdatering av hur utsläppsminskningar ska fördelas mellan länder.

* Skärpt lagstiftning om energiskatter.

* Skärpt lagstiftning om energieffektivisering.

* Skärpt lagstiftning om förnybar energi.

* Hårdare krav på hur mycket koldioxid nya personbilar och lätta lastbilar får släppa ut, med sikte på nollutsläpp 2035.

* Uppdaterad lagstiftning om infrastruktur för alternativ energi, exempelvis standard för laddstationer inom EU.

* Lagförslag om alternativa bränslen inom flyg och sjöfart.