Sluten ungdomsvård i stället för fängelse
En person som är 15–17 år och begår ett allvarligt brott döms oftast till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Man kan dömas till sluten ungdomsvård i som minst 14 dagar och som mest fyra år. Det finns ingen villkorlig frigivning när man avtjänat två tredjedelar av straffet, som för vuxna. Man kan alltså säga att fyra års sluten ungdomsvård motsvarar ett fängelsestraff på sex år.
Straffet avtjänas på speciella avdelningar på särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (SiS) driver.
- Det är som ett fängelsestraff, fast för ungdomar. Man sitter inlåst på en tid som domstolen har bestämt, men på en särskild institution. Det är ett låst ungdomshem med hög fysisk säkerhet, säger Sven Granath, kriminolog på polisregion Stockholm, som studerat unga gärningsmän.
- Det utformas ett individuellt program som man ska genomgå, kanske om missbruk eller aggressionsproblem, tillägger Granath.
Ungdomstjänst och ungdomsvård
Ungdomstjänst är en påföljd som innebär att man utför oavlönat arbete i 20–150 timmar åt exempelvis en förening eller ideell organisation.
Man kan också dömas till ungdomsvård om man har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd. Detta kan ske antingen med stöd av Socialtjänstlagen eller enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Påföljden kan skärpas genom att man kombinerar ungdomsvården med dagsböter eller ungdomstjänst.
Om den dömde missköter sina skyldigheter kan domstolen bestämma en ny påföljd.
Varför särbehandlas unga?
Enligt brottsbalken ska de som begår brott innan de fyllt 21 år särbehandlas när rätten väljer vilken påföljd som ska bli aktuell. Särskilt tydlig blir särbehandlingen för den som är omyndig.
Anledningen till detta är bland annat att man tar hänsyn till att ungas ansvarsförmåga är outvecklad. Unga har svårare att leva sig in i andras lidande, har sämre självkontroll och förmåga att kontrollera aggressiva impulser och kan inte stå emot grupptryck på samma sätt som vuxna. Unga anses också fara mer illa av den här typen av bestraffningar.
I svensk lag har så kallad ungdomsreduktion tillämpats på olika sätt i flera hundra år. Även de andra nordiska länderna mildrar straffen för unga.
Vad händer om man är yngre än 15 år?
Personer som misstänks för brott och är yngre än 15 år är inte straffmyndiga i Sverige.
Om ett barn under 15 år misstänks för ett brott med fängelse i straffskalan ska en utredning enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) inledas, och sociala myndigheter kopplas in.
Barnen kan inte dömas till vanliga straffpåföljder utan överlämnas i stället till socialtjänsten.
Skuldfrågan kan dock prövas i domstol vid en så kallad bevistalan, om socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare begär detta. Vid bevistalan tar tingsrätten ställning till om barnet har begått brottet eller inte, men dömer alltså inte ut någon påföljd.
