För ganska exakt ett år sedan, den 11 mars, inträffade det första dödsfallet på grund av covid-19 i Sverige. Sedan dess har ytterligare 13 041 personer avlidit till följd av sjukdomen. Åtminstone enligt Folkhälsomyndigheten.
Men enligt Socialstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för dödsorsaksregistret, har betydligt färre avlidit av covid-19. Framför allt under den andra vågen, i vintras.
– I våras registrerade vi fler avlidna än vad Folkhälsomyndigheten gjorde, och i vintras registrerade vi färre, säger Johanna Holm, epidemiolog och statistiker på Socialstyrelsen.
I Folkhälsomyndighetens statistik hamnar alla som får en bekräftad covid-19-diagnos och avlider inom 30 dagar från ett positivt testresultat. Socialstyrelsen, däremot, baserar sina siffror på dödsorsaksintyg.
– I våras var testningen huvudsakligen fokuserad på särskilda boenden, vård- och omsorgspersonal, och de som kom till sjukhus. Det resulterade i att Folkhälsomyndigheten främst fångade upp de dödsfall som inträffat där och som längst 30 dagar efter ett positivt testresultat, säger Johanna Holm.
Fångade upp fler
För dödsorsaksintygen, däremot, som skrivs av en läkare, spelar det ingen roll när dödsfallet inträffat. Dessa intyg kan också inkludera dödsfall av personer som inte testats, men där en läkare bedömt att covid-19 var orsaken.
– Det gjorde att vi fångade upp fler dödsfall i våras, när testningen inte var så omfattande. I vintras, å andra sidan, när fler testades, resulterade det i att Folkhälsomyndigheten registrerade många dödsfall där dödsorsaken egentligen var en annan, säger Johanna Holm.
För att belysa skillnaderna har Socialstyrelsen analyserat hur de två myndigheterna registrerade dödsfall under "aprilperioden" (6 april–3 maj 2020) och "decemberperioden" (7 december 2020–3 januari 2021).
Enligt Folkhälsomyndigheten avled 2 386 svenskar till följd av covid-19 under aprilperioden. Men enligt Socialstyrelsen var det verkliga antalet 2 478. Det vill säga knappt 100 fler dödsfall än vad som fanns med i Folkhälsomyndighetens statistik.
Större eftersläpning
Under decemberperioden var förhållandet det omvända. Då registrerade Folkhälsomyndigheten 2 427 dödsfall, medan Socialstyrelsen "enbart" 1 907.
– Det innebär att cirka 15 procent av de dödsfall som Folkhälsomyndigheten rapporterade under decemberperioden inte kommer att finnas med i den officiella statistiken, säger Johanna Holm.
Exakt hur stor skillnaden är mellan Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens olika sätt att mäta går inte att säga, eftersom det finns en eftersläpning av dödsorsaksintygen.
– Det är för tidigt att säga, men överlag är överensstämmelsen god. Det skiljer sig mer under decemberperioden än under aprilperioden, men det har antagligen att göra med den utbredda testningen och att eftersläpningen av dödsorsaksintygen under vintern varit större, säger Johanna Holm.
Johan Nilsson/TT
Fakta: Räkna med döden
I Sverige förs statistik över hur många som avlider till följd av covid-19 i två olika register. Det sker dels genom Folkhälsomyndighetens "snabbstatistik", dels genom Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
I Folkhälsomyndighetens statistik, som uppdateras tisdag-fredag, registreras alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I detta register kan alltså dödsfall av personer med konstaterad covid-19, men som avlidit av helt andra orsaker, komma att registreras. Å andra sidan missar denna statistik dödsfall av covid-19 som registreras mer än 30 dagar efter diagnostillfället.
Socialstyrelsens dödsorsaksregister har sammanställts varje år sedan 1961. Detta register omfattar de dödsorsaksintyg som sjukvården är skyldiga att skicka in senast tre veckor efter dödsfallet. Det ska skrivas av en legitimerad läkare och ange "terminal dödsorsak" samt bakomliggande orsaker/sjukdomstillstånd. Men inte ens detta register kommer att kunna säga exakt hur många som avlidit på grund av viruset under coronapandemin.
Det mest tillförlitliga sättet är att studera den så kallade överdödligheten. Det vill säga att jämföra det totala antalet dödsfall under en viss period, med ett genomsnitt för tidigare år.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen