- Det här är basinkomsten för många grovt kriminella i Malmö, säger Petra Stenkula, chef för polisens regionala utredningsenhet i region Syd.
Hon understryker att liknande nätverk slagits ut också i Linköpingstrakten, i Göteborg och i Stockholm.
Och brottsoffren finns i hela landet – under 2018 har polisen fått in 7000 anmälningar.
I Malmö dömdes förra året 51 personer i två olika nätverk för den här typen av brott, så kallad vishing, och ytterligare två stora härvor håller på att klaras upp. Nästa vecka kommer det att väckas åtal mot två män i 30-årsåldern. De kommer att åtalas för sammanlagt 15 bedrägeribrott där de båda lurat till sig cirka 200000 kronor. I en annan utredning sitter fyra personer, en man och tre kvinnor, häktade för elva grova vishing-bedrägerier.
Mord och utpressning
- Huvudmännen har djupa försänkningar i den grova kriminaliteten i Sverige och de sysslar med alla former av grova brott – utpressningar, mord, mordförsök och grova narkotikabrott, säger Petra Stenkula.
Utredningschef Stefan Larsson har kartlagt sådana här nätverk sedan 2017.
- Alla skjutningar i Malmö sedan 2018 har på ett eller annat sätt koppling in i vishingbedrägerierna, säger han till TT.
Orsaken är sammanflätningen med annan grov brottslighet.
Nätverken är uppbyggda som företag, berättar han. I toppen finns huvudmännen, men det är inte de som ringer upp hemma hos de äldre. De har varken det rätta språkbruket eller den sociala förmågan.
- Utförarna, de som ringer, både tjejer och killar, har ofta bakgrund i callcenterverksamhet. De är vana vid att hantera personer i telefon.
Nätverken knyter också till sig ett stort antal målvakter, oftast unga personer som inte är insatta i brottsplanen.
Varna unga
Petra Stenkula anser att alla föräldrar borde prata med sina ungdomar och varna dem.
- Prata med dem om att det inte är tillåtet att swisha pengar fram och tillbaka när man inte känner till var dessa pengar kommer ifrån, säger hon.
Men enligt Stefan Larsson känner sig målvakterna ofta tvingade att medverka, eftersom huvudmännen är grovt kriminella.
- De här personerna är inte sådana som man tackar nej till. Oftast är de beväpnade och har skyddsvästar. Personer i de här stadsdelarna vet vilka de är och får de frågan säger de inte nej, för det gör man inte.
Trenden har vänt
Bara i februari lurades äldre på 8–9 miljoner kronor genom telefonbedrägeri i Sverige. Det låter mycket, men kan jämföras med i somras då det var uppe i 30 miljoner kronor per månad.
Trenden är alltså bruten, men brottsligheten fortsätter i stor skala och polisen kan inte ensam stoppa den, framhåller Petra Stenkula.
Bankerna måste ändra sina tekniska lösningar för att försvåra brottsligheten och samtidigt måste alla bli mer vaksamma.
- Det är viktigt att aldrig logga in på bank-id eller med bankdosa på någon annans uppmaning, utan man ska bara göra det om man själv har ett ärende på banken, säger Petra Stenkula.
Rättad: Uppgiften om antalet anmälningar gäller år 2018.
TT
Fakta: Det här är "vishing"
"Vishing" – bankbedrägerier över telefon – blev ett känt fenomen under hösten 2017.
De innebär att de drabbade, som ofta är äldre personer, rings upp av bedragare som påstår sig företräda personens bank och vill ha tillgång till olika bankkoder. Syftet är att lura till sig pengar.
Den drabbade luras att lämna ifrån sig en svarskod från en bankdosa eller logga in på mobilt bank-id under samtalet.
Fakta: Så skyddar du dig
• Lämna aldrig ut koder eller andra känsliga uppgifter till någon. Kortuppgifter och koder är nycklar till dina pengar.
• Använd aldrig din bankdosa eller ditt bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig. Ingen seriös aktör skulle be dig om det per telefon.
• Om någon du inte känner ringer och du blir osäker, lägg på luren eller be att få ringa tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på. Det gäller oavsett om personen säger sig vara en nära släkting eller från banken, ett företag eller en myndighet.
• Lita inte på den som kontaktar dig bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare kan hitta information på nätet för att lura dig.
• Om du drabbas av eller misstänker bedrägeri, kontakta din bank omgående för att spärra ditt konto. Polisanmäl därefter alltid.
• Det är inte alltid självklart att du kan få tillbaka pengar som försvunnit genom "vishing". Olika banker har olika regler, och du kan anses skyldig för att du varit oaktsam med dina koder.
Källa: Polisen