Splittrat L redo släppa fram Löfven

Statsminister Stefan Löfven (S) har nu tuffa kravlistor från både Centern och Liberalerna att ta ställning till. Om Löfven gör en rejäl högersväng är Liberalerna beredda att släppa fram en S-regering.

ANNONS
|

- Det kommer att kräva stora omprövningar hos Socialdemokraterna, och förmodligen smärtsamma, säger L-ledaren Jan Björklund.

I likhet med Centerpartiets besked på tisdagen åtföljs Liberalernas öppning av en lång rad krav på borgerlig politik.

Högt på Björklunds kravlista står att värnskatten ska avskaffas – inte i någon avlägsen framtid utan med konkreta beslut i närtid.

Andra krav är mer liberal hyressättning, utökade rutavdrag och lägre ingångslöner för enkla jobb. Kraven liknar på många punkter Centerledaren Annie Lööfs kravlista till Löfven.

ANNONS

Splittrat parti

Beskedet kommer efter utdragna interna diskussioner och Björklund har inte full uppbackning. I partistyrelsen vann den nya linjen med röstsiffrorna 18–7, i riksdagsgruppen var siffrorna 13–6.

L:s ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson hör till dem som inte vill släppa fram en S-regering.

- Jag tycker att vi skulle ha röstat nej, men vi har olika uppfattningar i vårt parti. Jag tycker att det är bättre för Sverige att Ulf Kristersson (M) är statsminister och att det skulle vara förödande för vårt parti att samarbeta med Socialdemokraterna, säger han.

- Jag har i dag föreslagit att vi ska gå i opposition och vara ett konstruktivt oppositionsparti som är berett till sakpolitiska överenskommelser med den regering som tillträder, men inte ingå ett budgetsamarbete.

Mota bort SD

Björklund är tydlig med att Liberalerna inte vill sitta i en S-regering, men kan tänka sig ett budgetsamarbete. På frågan om L nu sviker sina väljare, svarar han:

ANNONS

- Man måste skilja på att folk är besvikna och vad som är svek. Att det finns personer till höger i politiken som är besvikna på oss, det är en annan sak. Jag gör det jag sagt i valrörelsen.

Björklund klargör att det handlar om att hålla Sverigedemokraterna utanför inflytande. Det, framhåller han, är det som väger tyngst och som han har sagt i hela valrörelsen.

Statsminister Stefan Löfven ger en skriftlig kommentar till Liberalernas besked:

”Det är bra att det nu finns en vilja att inleda diskussioner inför ett möjligt samarbete. Jag och Socialdemokraterna är redo att föra förtroliga samtal där alla parter kommer att behöva ge och ta. Det är positivt att flera partier är beredda på att ta ansvar för att Sverige ska få en handlingskraftig regering.”

Få besked

Tidigare på dagen fick Stefan Löfven frågor om hur han ställer sig till Annie Lööfs kravlista. Men han hade få besked.

- Jag vet inte hur kraven är preciserade och formulerade än, sade han.

ANNONS

Men förhandlingarna lär bli hårda. Kravlistorna innehåller många svårsmälta frågor för Socialdemokraterna.

- Jag tror inte att det är färdigskrivna propositioner som överlämnas, någonstans ska det här beredas. Då måste man tydliggöra vad de olika kraven innebär i sak och det kommer att krävas samtal av något slag, sade Löfven.

- Alla ska kunna kliva upp från bordet och känna att det här har varit viktigt för oss och det har vi fått med oss, men alla partier måste också kompromissa, det ligger i sakens natur.

Stefan Löfven ska meddela talmannen senast på måndag hur hans tänkta regeringsunderlag ser ut, då kan en statsministeromröstning ske nästa onsdag i riksdagen. Men Löfven kan också begära mer tid, om han anser att det behövs.

TT

Fakta: Snärjigt hitta nästa statsminister

På måndag den 3 december föreslår talman Andreas Norlén för riksdagen att Stefan Löfven (S) ska bli statsminister.

Detta bordläggs först en gång, sedan en andra gång. På onsdag den 5 december väntas riksdagen ta ställning till Löfven.

Turerna som föregått detta:

Den 25 september röstade den nyvalda riksdagen bort Löfven som statsminister med 204 röster mot 142. Sedan dess styrs Sverige av en övergångsregering.

Talmannen har därefter fört upprepade samtal med partiledarna för att försöka hitta en lösning.

Den 2 oktober fick Ulf Kristersson (M) i uppdrag att försöka bilda regering. Den 14 oktober gav han upp.

Dagen efter fick Stefan Löfven uppdrag att sondera, han kastade in handduken den 29 oktober.

Talmannens nästa drag blev att utse Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Den 14 november röstade riksdagen nej till Kristersson.

Därefter fick Annie Lööf (C ) i uppdrag att ”sondera förutsättningar för en regering som kan tolereras av riksdagen”. Efter att hon gett upp den 22 november fick Stefan Löfven åter bollen.

C har nu lämnat över en kravlista till Löfven för att stödja honom, och det splittrade L utesluter inte heller stöd till S under vissa politiska villkor.

Fakta: Vägen till extraval

Det finns bara ett i grundlagen angivet sätt att utlysa extraval.

Om talmannens förslag till statsminister förkastas fyra gånger av riksdagen utlyses automatiskt extraval.

Det ska hållas inom tre månader och gäller bara val till riksdagen.

Hittills har ett förslag röstats ned i riksdagen.

Normalt kan en regering utlysa extraval. Det får däremot inte en övergångsregering göra.

Ett informellt sätt att ändå åstadkomma det utan fyra omröstningar i kammaren är att partierna kommer överens politiskt om att utse en statsminister med uppgiften att utlysa extraval.

ANNONS