Ukrainas president Petro Porosjenko har lett det krigshärjade landet sedan sommaren 2014. Arkivbild.
Ukrainas president Petro Porosjenko har lett det krigshärjade landet sedan sommaren 2014. Arkivbild.

Stort sug efter ukrainska dollarlån

Suget efter ukrainska obligationer är oväntat stort när det krigshärjade landet tar nya dollarlån på kapitalmarknaden. Lånen är de första i sitt slag sedan den ryska annekteringen av Krim.

ANNONS
|

Med höjda kreditbetyg och tillväxtprognoser i ryggen var det till slut dags för Ukrainas regering att testa det sargade förtroendet för landets betalningsförmåga på den internationella kapitalmarknaden.

Och det ser ut att ha gått hem. Värdet på buden på obligationerna lyfter rejält över utbudet, vilket trycker ned räntan till 7,62 procent, rapporterar Reuters. Det kan jämföras med de 7,75 procent i ränta som var utgångspunkten för upplägget.

Ansträngd statsbudget

Löptiden på de nya obligationslånen varierar på 14–15 år, i syfte att sprida återbetalningsbördan.

En stor del av lånen ska gå till att finansiera landets ansträngda statsbudget. Ukrainas regering har i dagarna också gjort upp om att lägga om lån för 1,6 miljarder dollar med låntagare som sitter på obligationer som löper ut 2019–2020.

ANNONS

Det senast föregående ukrainska obligationslånet på tre miljarder dollar togs av den då Moskva-trogne ukrainske presidenten Viktor Janukovytj 2013, bara några månader inför det att han störtades.

Oklart om nödlån

Detta lån, med i huvudsak ryska långivare, har förfallit till betalning och är föremål för en utdragen rättstvist mellan Kiev och Moskva.

Ukraina har sedan 2105 delvis finansierat sig med hjälp av ett stödprogram med nödlån från Internationella valutafonden (IMF), EU och USA. Men reformtakten i landet har inte svarat upp mot lånevillkoren och det är oklart när nästa utbetalning av nödlån kan komma.

Ukrainas finansminister Oleksandr Danyljuk sade så sent som förra veckan att han räknar med åtminstone 1,9 miljarder dollar i nödlån från IMF före årsskiftet.

TT
Fakta: Över 10 000 dödade i striderna

Den väpnade konflikten mellan ukrainska styrkor och ryssvänliga separatister i östra Ukraina har krävt drygt 10 000 dödsoffer sedan 2014.

Striderna pågår ännu och har gjort det sedan Ryssland annekterade Krim 2014 efter den så kallade Majdanrevolten som tvingade den Moskva-vänlige presidenten Viktor Janukovytj på flykt.

Efter revolten har Ukraina styrts av en rad mer eller mindre västvänligt sinnade regeringar under president Petro Porosjenko, som bland annat har ingått ett djupgående handelsavtal med EU och avtal om visumfrihet för ukrainska medborgare i EU.

ANNONS