Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Ambitionen är att ett eventuellt vinter-OS i Sverige ska genomföras "klimatpositivt", enligt Sveriges OS-ansökan. Arkivbild.

Svårt att genomföra "klimatpositivt" OS

Ett vinter-OS i Sverige ska genomföras "klimatpositivt", enligt Sveriges OS-ansökan. Men risken är stor att man sätter upp klimatmål som inte går att hålla, enligt miljöforskaren Mikael Karlsson.

Enligt Mikael Karlsson, miljöforskare vid KTH, är det vanligt med glädjekalkyler som inte visar sig stämma i efterhand, när man gör samhällsekonomiska bedömningar inför stora infrastrukturella satsningar.

- Lite samma känsla får jag när jag läser en del av den forskning som har gjorts på miljöeffekter i samband med OS. Det blir väldigt mycket avfall, det blir inte sällan ingrepp i naturområden och det blir ibland rätt mycket utsläpp och klimatpåverkan. Man lovar guld och gröna skogar och resultatet är inte riktigt samma sak.

Sverige strävar efter att skapa en fossilfri och klimatpositiv modell för framtida OS-städer, står det i Sveriges OS-ansökan. I en debattartikel som publicerades i Aktuell hållbarhet i december skriver bland annat SOK:s ordförande och Sveriges Paralympiska kommittés generalsekretare att man har som ambition att alla resor till och från OS med flyg, bil, buss eller tåg ska ske med el eller förnybara drivmedel som är tillverkade av restprodukter och avfall.

"Omöjligt"

- Det går säkert att göra väldigt mycket. Men det är en stor utmaning att transportera folk och se till att snön finns på plats. Det är omöjligt att fixa alla flygresor till och från OS med förnybara drivmedel eller el och då ska man inte säga det heller, säger Mikael Karlsson.

- Med eftertanke och kunskap kan nog ett OS bli bra ur miljösynpunkt, men om arrangörer skryter så de spricker gör trovärdigheten lätt detsamma.

Uttrycket "klimatpositiv" är ett sätt att markera sin ambition inför evenemanget, enligt Johan Strid, generalsekreterare på Svenska Parasportförbundet och Sveriges paralympiska kommitté, samt hållbarhetsansvarig för Sveriges OS-ansökan.

Finns det risk för att man lovar mer än vad som är möjligt att genomföra?

- Självklart finns den risken. Men det är sju år kvar till evenemanget och den största risken vi ser på klimat- och hållbarhetsområdet är hur vi ska klara av att ställa tillräckligt skarpa mål. Vi är övertygade om att teknikutvecklingen kommer att vara väldigt snabb under de närmaste åren, inte minst på hållbarhetssidan. Vi är rädda för att sätta för låga mål och därför tar vi i, säger Johan Strid.

Mikael Karlsson utesluter inte att det finns flera åtgärder som är möjliga att genomföra.

- Det finns vissa saker som skulle kunna gå, som att se till att ha maten vegetarisk. Man kan inte tvinga människor att äta det de inte vill och om det är någon kategori som har en väldigt bestämd diet så är det ju elitidrottare. Men arrangörerna kommer att stå för massor av mat vid olika tillfällen och då skulle man kunna göra det helvegetariskt för att skicka en signal, eftersom just kött är ett livsmedel med väldigt stor klimatpåverkan, säger Mikael Karlsson.

Klimatkompenserade flygresor

En hållbar matkonsumtion under OS, till exempel mer vegetarisk snabbmat, är en av de frågor som har diskuterats, enligt Johan Strid. Planen är att publikens resor ska klimatkompenseras.

- Vi ska minimera utsläppen av koldioxid så långt det går och planera för att använda så lite fossil energi som möjlig. Vi kan inte styra över vilken typ av bränsle som används för dem som flyger till tävlingen, men vi kommer överkompensera detta med de kompensationssystem som finns och på så vis blir det ett positivt koldioxidresultat.

- Men det är klart att det är väldigt lite av den mänskliga verksamheten i dag som är klimatpositiv. Men när man har de höga ambitionerna vi har, att göra allt vi kan för att överkompensera, så behöver vi hitta begrepp som kan markera den ambitionen. Då har vi valt begreppet klimatpositiv, säger Johan Strid.

Rättat: I en tidigare version fick Johan strid en felaktig titel.