Alma-teleskopet består av 66 stycken radioteleskop som alla har mottagare för observationer på olika våglängder. På grund av universums expansion så har ljusstrålar från de mest avlägsna objekten i rymden en längre våglängd än vad man tidigare har kunnat uppfatta och mäta.
Forskningsgruppen för avancerad mottagarutveckling (GARD) på Chalmers, har skapat ett instrument som kan ta emot strålar med den här våglängden för observation.
- Vår forskning ledde till att vi har byggt jättebra frekvensomvandlare, säger Victor Belitsky, professor och ledare för forskningsgruppen.
De specifika våglängderna som man vill kunna observera har frekvenser som kallas för band 5 och det är det som Chalmersforskarna nu har lyckats skapa.
- Med band 5 kan man också upptäcka och bygga teorier kring vatten i rymden, berättar Victor Belitsky.
Mottagaren kan alltså hjälpa till med att upptäcka vatten i rymden och observera de äldsta objekten i universum. Det kan ge forskare ny förståelse för hur stjärnor, planeter och galaxer föds.
- Det är ganska coolt. Vi kan inte kontrollera och optimera alla detaljer men vi försöker så bra vi kan, säger Victor Belitsky.
För att minska störande brus i ljussignalerna så används i mottagarna supraledande komponenter i riktigt kalla temperaturer, nämligen minus 269 grader Celsius, fyra grader från den absoluta nollpunkten.
Fakta: Alma
Teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Atacamaöknen i Chile består av 66 antenner. Antennerna fungerar tillsammans som ett jätteteleskop.
Projektet, som är ett internationellt samarbete, beskrivs som det största astronomiska i världen.
Teleskopet är beläget på 5000 meters höjd på Chajnantorplatån.
Källa: Alma och Chalmers
