Sverige fortsätter rusta mot terrorism

Sverige rustar upp i kampen mot terrorismen. Men flera viktiga åtgärder dröjer minst ett år till.

ANNONS
|

Efter terrordådet i Stockholm i april förra året enades politikerna om en rad åtgärder mot terrorism. Flera hade aviserats redan efter terrordåden i Paris hösten 2015.

- Även jag kan ofta bli frustrerad över att lagstiftningsprocessen tar lång tid, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

- Vi har redan gjort mer än under någon annan mandatperiod, men arbetet är långtifrån slut.

ANNONS

"Borde vi haft på plats"

Det kommer att dröja minst ett år innan polisen får möjlighet att spionera i misstänkta brottslingars datorer och mobiltelefoner genom så kallad hemlig dataavläsning.

Även en lag som kriminaliserar delaktighet i terroristorganisation dröjer åtminstone till början av 2019. En sådan lag har de flesta andra EU-länder, vilken gör det lättare för dem att straffa återvändande IS-resenärer.

Johansson bedömer att de två nya lagarna får stor betydelse. Han tycker dock inte att Sverige varit sämre rustat mot terrorism än andra EU-länder, bortsett från att delaktighet i terrororganisation inte är kriminaliserat ännu.

- Den lagstiftningen borde vi haft på plats tidigare, säger Johansson.

Fler kameror

Justitieministern uppger att regeringen prioriterat kampen mot terrorism ända sedan den tillträdde och att samhällets agerande vid terrordådet i Stockholm visade att Sverige var förberett.

Johansson pekar också på en rad åtgärder som genomförts efter Stockholmsdådet. Samarbetet mellan Säpo och Migrationsverket för att upptäcka säkerhetshot har intensifieras. Informationsutbyte mellan Säpo, FRA och den militära underrättelsetjänsten har digitaliserats. Kameraövervakningen har utökats.

- Vi har fler kameror än någonsin tidigare, säger Johansson.

ANNONS

Regeringen har också gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att samordna kommunernas arbete med att stärka skyddet mot terroristdåd på offentliga platser. En redovisning av det arbetet ska lämnas i slutet av maj.

Polisen rustar upp

Justitieministern pekar dessutom på att polisen och Säpo fått mer resurser, vilket gjort att förmågan att hantera terrordåd stärkts. Det arbetet inleddes redan 2014. I år har en särskild satsning på 400 miljoner kronor inletts.

Till exempel köper polisen nu 3000 utrustningspaket så att fler vanliga poliser ska vara bättre rustade för att ingripa mot en terrorattack. Paketet består av en extra förstärkning av ordinarie skyddsväst, en ballistisk hjälm och ett förstärkningsvapen. Fler poliser får också utbildning om terrorism.

Politikerna har satt upp målet att polisens insatsstyrkor ska klara av att hantera flera terrordåd samtidigt. Polisen arbetar nu med att ge de regionala insatsstyrkorna en enhetlig utrustning och utbildning.

- Vi har en betydligt bredare och mer enhetlig förmåga i hela landet än vad vi hade tidigare, säger Jonas Hysing, chef för polisens nationella taktiska råd.

ANNONS

"Förmågan är god"

Dessutom finns den nationella insatsstyrkan. Den ska få mer personal för att bättre klara av två insatser samtidigt. Det finns även planer på att köpa in två nya helikoptrar till styrkan.

Hysing bedömer att polisens förmåga att hantera flera terrorattacker samtidigt är "god" och att den blir bättre. Men eftersom ett terrordåd kan vara allt från en gärningsman med kniv till flera tungt beväpnade personer så går det aldrig att "garantera någonting", understryker han.

- Vi gör vårt allra yttersta för att kunna hantera två parallella händelser så gott vi bara kan med de medel vi har, säger Hysing.

Polisen vill ha fler övervakningskameror på strategiskt viktiga platser och snabbare tillgång till bilder från till exempel betalstationer för trängselskatt.

- En viktig del i att kunna avbryta pågående attentat eller förhindra en sekundär attack är ju att kunna identifiera gärningsmän och lokalisera dem, säger Hysing.

ANNONS

- Där är kameraövervakning och tillgång till de kameror som finns i vårt samhälle väldigt viktig och kan ibland vara avgörande.

Politik

Fakta: Tio kommande åtgärder mot terrorism

Åtgärd: Säkerhetspolisen ska få ta del av signalspaning även under pågående förundersökning.

Status: Utredning ska vara klar hösten 2018.

Åtgärd: Deltagande i terrororganisation ska kriminaliseras.

Status: Utredning klar. Ny lag kan träda i kraft tidigast 2019.

Åtgärd: Polisen ska få spionera i misstänkta brottslingars datorer och telefoner

Status: Utredningen om hemlig dataavläsning är klar. Ny lag kan träda i kraft tidigast 2019.

Åtgärd: Skärpt kontroll, till exempel elektronisk övervakning, av utlänningar som är ett säkerhetshot men som inte kan utvisas.

Status: Utredning ännu ej tillsatt.

Åtgärd: Skärpta regler mot missbruk av främlingspass, resedokument och uppehållstillstånd.

Status: Utredning klar. Lagändringar föreslås träda i kraft 1 oktober 2018.

Åtgärd: Ökade möjligheter till kameraövervakning för att bekämpa brott.

Status: Regeringen ska föreslå en ny kamerabevakningslag i april. Utredning pågår om att polisen ska slippa tillståndsplikt för kameraövervakning i vissa fall. Utvidgade möjligheter till kameraövervakning i kollektivtrafiken utreds också, liksom att polisen snabbt ska få bilder från betalstationer för trängselskatt.

Åtgärd: Ökat skydd i den offentliga miljön, till exempel på arenor och konsertlokaler.

Status: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna kommuners och länsstyrelsers arbete. Arbetet ska redovisas 31 maj 2018.

Åtgärd: Polis och socialtjänst ska lättare kunna utbyta information i samverkan mot terrorism och extremism.

Status: Ändringar i sekretesslagen utreds. Utredningen ska vara klar i augusti 2018.

Åtgärd: Stopp för statliga bidrag till extremistiska organisationer.

Status: En utredning om stöd till trossamfund ska vara klar i mars 2018. En annan utredning om andra typer av organisationer ska tillsättas.

Åtgärd: Skärpta straff för terrorismbrott.

Status: En översyn av terrorismlagstiftningen ska vara klar i januari 2019.

Källa: Regeringens "Överenskommelse om åtgärder mot terrorism", TT

ANNONS