– Ett utvidgat Nato är en tydlig replik gentemot Trump, som ju hävdade att Nato är förlegat. Att Biden lyckas stärka USA:s allianser i en geopolitiskt turbulent tid är något han gärna vill ha på pluskontot inför årets mellanårsval och ett eventuellt omval, säger Erik Brattberg till TT.
Framgångar är något Joe Biden är i stort behov av. Hans opinionssiffror har dalat rejält det senaste halvåret och är nu nere på 41 procent, vilket är i linje med det stöd företrädaren Trump hade under sin tid som president. Det finns flera skäl till det, bland annat en knackig post-covid ekonomi och det kritiserade uttåget ur Afghanistan.
Gillar demokratier
Erik Brattberg, som är senior fellow på tankesmedjan Atlantic Council samt arbetar med geopolitisk rådgivning på Albright Stonebridge Group, noterar att Bidens utrikespolitik har stark koppling till de inrikespolitiska övervägandena.
Torsdagens pampiga framträdande i Vita husets rosenträdgård – med statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands president Sauli Niinistö vid sin sida – visade inte enbart på Bidens förmåga att bygga allianser. Trion hade sannolikt inte stått där om de nordiska ledarna inte representerat ”starka, starka demokratier”, för att använda Bidens ord.
– Demokrati och demokratiseringsprocesser är en tydlig prioritering för presidenten, både in- och utrikespolitiskt. Sverige och Finland stärker bilden av att Nato är en demokratisk allians, säger Brattberg.
Detta till skillnad från alliansmedlemmar som Ungern och Turkiet, där utvecklingen de senaste åren gått mot mer auktoritära styren.
För Joe Biden, som tampas med en politiskt splittrad och trilskande kongress, är det också skönt att det i senaten finns brett stöd hos både republikaner och demokrater för de nordiska ansökningarna. Senaten är den kammare som å USA:s vägnar godkänner nya Natomedlemmar och dessutom den plats där Joe Biden verkade i 36 år som Delawares senator, innan han blev Barack Obamas vicepresident.
– Det stärker uppfattningen att Biden är en enande kraft, vilket var ett av hans vallöften, påpekar Brattberg.
Fler flyg och fartyg?
Bilderna på ledartrion i den prunkande rosenträdgården är historiska. Att Sverige, som i 200 år varit alliansfritt, mitt under Ukrainakriget väljer att byta bana kan ses som ett kvitto på Natos tyngd.
Men omständigheterna för ansökningarna är också unika. De lämnas in mitt under en säkerhetspolitisk kris mellan Nato och Ryssland, där Biden driver enighet inom alliansen gentemot Rysslands aggression. Det spända läget gör att Sverige och Finland är extra sårbara under ansökningsprocessen.
Biden och flera andra ledare för Natoländer har turats om att avge löften om ”starkt stöd” under den känsliga ratificeringsperioden, som kan ta uppemot ett år. Rent praktiskt tror Brattberg att det kommer att innebära ökad amerikansk verksamhet och närvaro i Östersjöregionen, sannolikt med både fartyg och flyg.
– USA vill signalera mot Ryssland att man är på plats och vill säkra stabiliteten i regionen. Hittills har reaktionerna från Moskva varit ganska milda. Men det är klart att det kan bli ökade spänningar och försök till cyber-, hybrid- och informationsangrepp, säger han.
Nagel i ögat
TT: Men det största hindret för ett svenskt Natomedlemskap utgörs ändå av Turkiet negativa inställning. Hur allvarligt bedömer du det?
– I slutändan tror jag att Sveriges och Finlands ansökningar kommer att gå igenom, det är väldigt osannolikt att Turkiet blockerar utfallet. Men Ankara kommer att sätta vissa käppar i hjulet och en diplomatisk eller politisk lösning krävs.
För att gå med i Nato måste alla 30 medlemsländer säger ja. Turkiet har hotat med veto, bland annat eftersom man anklagar Sverige för att husera vad president Recep Tayyep Erdogan kallar terrorister. Sveriges syn på kurdiska organisationer, blågult klander av utvecklingen i Turkiet och det vapenembargo som Sverige infört mot landet har inte heller fallit i god jord.
USA har dock ett liknande embargo och Ankaras utspel har tolkats som kohandel. Men Brattberg tror att Erdogans upprördhet till viss del är äkta.
– Det är en reell nagel i ögat på honom, det finns ett ganska starkt stöd i Turkiet för hans inställning. Men det är också något Erdogan kan utnyttja, både på hemmaplan och utrikespolitiskt.
Den som sitter med trumf på hand är just USA. Joe Biden nämnde inte Turkiet vid namn, när han stod invid Niinistö och Andersson. Men det är väl känt att Turkiet vill köpa amerikanska F16-plan och att Erdogan själv önskar en inbjudan till Vita huset.
Ett snabbspår
Turkiets upprördhet över Finland verkar någon mindre, men Erik Brattberg bedömer det som osannolikt att Helsingfors går före Sverige
– Symbolvärdet av att länderna ansöker tillsammans är stort, inom Nato vill man att det ska reflekteras i att båda blir medlemmar samtidigt. Om Turkiet fortsätter att obstruera lär pressen från USA öka.
TT: Kan man säga att Sverige och Finland fått ett snabbspår?
– Ja. Länderna är unika och situationen är unik med rådande krig i Ukraina. Det motiverar ett snabbspår.
Fakta: Nato
Nato (North Atlantic Treaty Organisation) är en transatlantisk försvarsallians som grundades år 1949.
Den består i dag av 30 medlemsländer, varav 14 ingick i det forna östblocket. Det senaste landet att ansluta sig var Nordmakedonien som blev medlem i mars 2020.
Finland och Sverige skulle territoriellt sett bli den mest vidsträckta utvidgningen sedan Turkiet och Grekland blev medlemmar 1952.
Nato skapades i syfte att bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar.
Kärnan i Nato är den så kallade artikel 5, som slår fast att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen och att alla medlemmar är skyldiga att hjälpa det attackerade landet.
Fakta: Joe Biden
Demokraten Joseph (Joe) Biden valdes till USA:s president i november 2020. Han tillträdde posten den 20 januari 2021.
Biden är född 1942 och växte upp i det så kallade rostbältet, i staden Scranton i Pennsylvania, i en irländsk-katolsk familj. Han är gift med Jill Biden och far till fyra barn, varav två i livet.
Joe Biden jobbade en kort tid som advokat innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator. Under tiden i kongressen var han bland annat ordförande i det mäktiga utrikesutskottet. Han gjorde sig också känd som en person som kunde arbeta fram partiöverskridande kompromisser.
Biden ville bli kandidat i presidentvalet 1988, men drog sig ur. Vid sitt andra försök 2007 drog han sig ur i ett tidigt skede. Han blev i stället Barack Obamas vicepresident 2009–2017.