Rättsmedicinalverkets metoder har kritiserats för att vara vare sig rättssäkra eller träffsäkra. Men vid en presskonferens meddelade verket att det inte tänker ändra på metoderna, inte just nu i alla fall.
- Vår bedömning är fortfarande att våra metoder är bra metoder, med tanke på det uppdrag vi har. Men vetenskap är inte statiskt och vi följer utvecklingen hela tiden, säger Elias Palm, överläkare och enhetschef på RMV.
Beskedet möts av internt motstånd från Anna Ybo vid RMV, som säger till TT:
- Min personliga åsikt som rättsläkare är att man inte gjort rätt när man valde magnetkameraundersökning av knä som metod för åldersbedömning, säger Ybo och fortsätter:
- Man vill komma så nära sanningen som möjligt. Det finns ju ingen 100-procentig metod, men om de som är experter säger att det inte är en bra metod kan jag inte förstå varför man ändå valt den.
Kritiserad metod
Angående de "second opinions" som utförts av de tyska forskare som ligger bakom metoden och som i vissa fall kommit till helt andra slutsatser än RMV:s experter säger Elias Palm:
- Man kan göra olika bedömningar, men vi har analyserat våra egna bedömningar och inte hittat något systemfel.
Anna Ybo håller inte med:
- De tyska forskarna, vars metod man nu använder, har i sin senaste studie visat att detta inte är en bra metod för att bedöma 18-årsgränsen. Så jag tycker att Rättsmedicinalverket gör fel som fortsätter att använda metoden, säger hon.
Verket uppger att det försökt få kontakt med de tyska forskarna för att ställa frågor om kritiken, utan att lyckas.
- De svarar att de inte vill diskutera detta med oss. Varför vet jag inte, men det är lite märkligt, säger RMV:s generaldirektör Monica Rodrigo.
Svårt oavsett
Att ålderbedömningar är svårt framkom med tydlighet under presskonferensen.
- Det finns ingen metod för att exakt fastställa en individs ålder, säger Petra Almqvist, överläkare i rättsmedicin.
Olika metoder har olika för- och nackdelar och det finns inte en enda metod som man använder i olika länder. Dessutom är uppdragen olika, säger hon.
De metoder som används i Sverige är röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av knäled. Efter tandläkarnas och radiologernas analyser använder RMV en sannolikhetsskala, poängterar Almqvist.
- Vi säger aldrig att det är säkert att en individ är 18 år eller över 18 år, vi säger att det talar för eller talar möjligen för.
Fakta: Åldersbedömningar
De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar.
Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna, den andra en magnetkameraundersökning av knäleden. Dessa utförs av leverantörer som Rättsmedicinalverket upphandlat.
Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett rättsmedicinskt utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:
Att resultatet "talar för att den undersökta är 18 år eller äldre".
Att resultatet "möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre".
Att resultatet "möjligen talar för att den undersökta är under 18 år".
Utlåtandet blir sedan en del i den stödbevisning som Migrationsverket använder sig av i beslut om uppehållstillstånd.
Ordet frivillig i detta sammanhang är dock en sanning med modifikation, eftersom undersökningen bara utförs i de fall där Migrationsverket tvivlar på den asylsökandes ålder. Om personen i fråga nekar beslutar Migrationsverket på det underlag som finns. Sannolikheten är då stor att personen bedöms vara över 18 år.
Källa: Rättsmedicinalverket
