Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tar emot den svenska ansökan om medlemskap i Nato från Sveriges ambassadör Axel Wernhoff.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tar emot den svenska ansökan om medlemskap i Nato från Sveriges ambassadör Axel Wernhoff. Bild: Johanna Geron/AP/TT

Natoansökan inne – men Turkiet håller emot

Sverige och Finland har nu lämnat in sina ansökningar om medlemskap i Nato. Men någon snabb process som planerat blir det inte på grund av Turkiet.

ANNONS

Efter överlämnandet tidigt på onsdagsmorgonen samlades Natomedlemmarnas ambassadörer för ett första möte om ansökningarna. Något snabbt beslut om att dra i gång den formella ansökningsprocessen blev det dock inte.

"Det måste tas hänsyn till alla medlemmars säkerhetsintressen. Vi är fast beslutna att arbeta igenom alla frågor och nå en snabb slutsats", hälsar en Natokälla via mejl till finländska nyhetsbyrån STT efter mötet slut.

Mellan raderna är det tydligt att Nato behöver ta hänsyn till Turkiets tvekan kring Sverige och Finland.

– Vi har alla vår säkerhetssynpunkter. Vi har våra, Norge har sina och Turkiet har också sina säkerhetssynpunkter. Diskussionen handlade om det, men det är upp till Turkiet att kommentera, berättar Litauens ambassadör Deividas Matulionis för TT, STT och Sveriges Radio efter mötet.

ANNONS

Erdogan trycker på

Ungefär samtidigt talade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till partikamrater i parlamentet och satte ännu mer tryck bakom sin kritik.

– Vad vi väntar oss från våra Natoallierade är att de först och främst ska förstå vad som är känsligt för oss, respektera det och slutligen stödja det, sade Erdogan enligt nyhetsbyrån AFP.

Presidenten hävdar att Sverige skyddar medlemmar av terrorstämplade kurdiska PKK.

– Vi bad dem att utvisa 30 terrorister, men de vägrade. Man kan inte vägra att skicka tillbaka terrorister till oss och sedan be om vårt stöd för Natomedlemskap, sade Erdogan – och upprepade även sina inte särskilt välkomnande ord till den diplomatiska delegation som Sverige och Finland vill skicka ner.

– De vill komma på måndag. De borde inte göra sig besväret. Det finns ingen anledning, sade Erdogan enligt AFP.

"Vi har inte glömt"

Litauens Natoambassadör är ändå optimist.

– Jag har en känsla av att skicklig diplomati från Turkiet, Finland och Sverige kommer att kunna reda ut de återstående frågorna inom de närmaste dagarna, säger Matulionis, som också lovar baltisk hjälp under vägen vidare.

– Jag tog upp att vi inte har glömt vad Sverige och Finland gjorde för oss när vi återfick vår självständighet (efter Sovjettiden) och hjälpte oss att stärka vårt försvar. Nu är det vår tur att göra vad vi kan för att skynda på processen, säger den litauiske ambassadören.

ANNONS

TT: När kommer ni att mötas igen?

– Vi får se när generalsekreteraren (Jens Stoltenberg) ber oss att mötas. För tillfället har vi inget inplanerat möte (mer) i dag. Ingen vet vad morgondagen ger, säger Matulionis.

Eftersom Stoltenberg ska till Köpenhamn under torsdagen och ambassadörerna inte brukar mötas på fredagar väntas emellertid inga nya samlade träffar förrän i början av nästa vecka.

"Allvarligt ögonblick"

Själva inlämnandet av ansökningarna gjordes av Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen och Sveriges Axel Wernhoff.

– Det är ett allvarligt ögonblick. Det är ett stort steg för Sverige förstås, men det sker också under brinnande krig i Europa och vad det kriget kommer att leda till för framtida europeisk säkerhetsordning och relationen till Ryssland, det är faktiskt skrivet i stjärnorna, säger Wernhoff till TT, STT och Sveriges Radio.

Ansökningarna togs emot av Stoltenberg.

– Alla medlemmar är överens om vikten av Natoutvidgning. Vi är överens om att vi måste stå tillsammans och att det här är ett historiskt tillfälle som vi måste greppa, sade han vid den korta ansökningsceremonin på onsdagsmorgonen.

Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att militäralliansen inte räknar med några egentliga komplikationer under de diskussioner som sedan följer. Däremot är det fortsatt osäkert om hur Turkiet kommer att ställa sig, efter de senaste dagarnas negativa uttalanden från Erdogan.

ANNONS

Ingen rösträtt

Som snabbast skulle Sveriges och Finlands ansökningsprotokoll kunna undertecknas redan inom cirka två veckor, varpå länderna i så fall får status som "inbjuden medlem" (invitee på engelska). Statusen ger rätt att delta i alla Natomöten framöver, men utan rösträtt.

– Jag hoppas att processen startar snart så att vi kan se ett undertecknande av inträdesprotokollet en viss tid innan Madridtoppmötet (den 28–30 juni) så att Sverige och Finland kan komma till mötet som "invitees", säger Deividas Matulionis från Litauen.

Finlands försvarsdepartement meddelade under onsdagen att Finland och Sverige planerar att tillsammans beställa pansarvärn från Saab, såsom robotar, granatgevär och annan relaterad utrustning, rapporterar The Guardian med hänvisning till nyhetsbyrån Reuters.

Länderna planerar även att gemensamt beställa handeldvapen, bland annat automatkarbiner.

Finlands ambassadör Klaus Korhonen, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och svenske ambassadören Axel Wernhoff vid ceremonin där ländernas ansökningar om medlemskap lämnades in.
Finlands ambassadör Klaus Korhonen, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och svenske ambassadören Axel Wernhoff vid ceremonin där ländernas ansökningar om medlemskap lämnades in. Bild: Johanna Geron/AP/TT
Kartan visar militäralliansen Natos 32 medlemsländer om Sverige och Finland ansluter sig.
Kartan visar militäralliansen Natos 32 medlemsländer om Sverige och Finland ansluter sig. Bild: Anders Humlebo/TT

Fakta: Vägen in i Nato

När Natoländerna godkänt en inträdesansökan har det tidigare tagit mellan sex månader och ett år för länderna att formellt också ratificera det så kallade inträdesprotokollet. Snabbast – cirka fyra månader – gick det på 1950-talet när Turkiet, Grekland och dåvarande Västtyskland blev medlemmar.

Så här har det gått vid de tre senaste utvidgningarna:

Albanien och Kroatien (nio månader och 22 dagar): protokollen klara den 9 juli 2008, första ratificeringen gjord av Ungern den 15 september 2008, sista av Nederländerna den 17 februari 2009, fullt medlemskap från den 1 april 2009.

Montenegro (ett år och 17 dagar): protokollet klart den 19 maj 2016, första ratificeringen av Island den 23 juni 2016, sista av Spanien den 18 maj 2017, fullt medlemskap från den 5 juni 2017.

Nordmakedonien (ett år, en månad och 23 dagar): protokollet klart den 6 februari 2019, första ratificeringen av Grekland den 15 februari 2019, sista av Spanien den 17 mars 2020, fullt medlemskap från den 27 mars 2020.

Källor: Nato, Radio Free Europe/Radio Liberty, USA:s utrikesdepartement.

Fakta: Turkiet i Nato

Turkiet är Natomedlem sedan 1952 och dessutom värd för militäralliansens högkvarter för landstyrkorna, Landcom, som är placerat i Izmir.

Landet har den näst största försvarsmakten i EU med 439 100 personer i fast personal. Bara USA, med drygt 1,3 miljoner försvarsanställda, är större.

Genom åren har Turkiet varit i gräl med flera andra Natoländer, framför allt grannen Grekland, men flitigt också med Nederländerna och Frankrike. Det har handlat om såväl herraväldet över öar i Egeiska havet som flyktingpolitiken, Turkiets agerande i Syrien och landets inköp av vapen från Ryssland.

Synen på kurderna inom och utanför landets gränser är också en infekterad fråga. Fahrettin Altun, chef för Turkiets kommunikationsdirektorat under president Recep Tayyip Erdogan, anser i en debattartikel i Expressen att Sveriges hållning om terrorstämplade kurdiska PKK är för mjuk.

"Jag vill uttrycka mycket tydligt att Sverige inte kommer att kunna gå med i Nato om inte och förrän hänsyn tas till Turkiets berättigade oro", skriver Altun.

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS