Västsvenska forskarsuccén – 14 märkta tonfiskar

1964 spöfångades det senast en blåfenad tonfisk i Sverige. När Svenska Lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans med organisationen Sportfiskarna skulle göra det igen var utgången oviss. Facit: 14 märkta fiskar och ett viktigt steg framåt för forskningen. – Att vi lyckades märka fler fiskar än vad vi vågade hoppas på är fantastiskt, säger Andreas Sundelöf, ansvarig forskare vid SLU.

ANNONS
|

Projektet är det första i sitt slag. Märkningarna skedde i september utanför Måseskär, väster om Lysekil,som Göteborgs-Posten tidigare skrivit om. – Nu hoppas vi att märkena sitter på fiskarna länge och att de återkommer till svenska vatten nästa sommar säger Andreas Sundelöf, ansvarig forskare vid SLU.

"Har var ett lyckat samarbete"

I nio dagar, med över 100 båtar totalt involverade och totalt 3000 registrerade kroktimmar, pågick arbetet. Både i svenska och danska vatten i Skagerrak och Kattegatt. –Det var ingen enkel uppgift att organisera allt, men alla involverade har varit målmedvetna och haft förståelse för väder och vad som ska hända med fisken. Det har varit ett lyckat samarbete.

ANNONS

Hur har den kortsiktiga analysen av arbetet sett ut? – Det var roligt med intresse från media, men var svårt att arrangera det praktiskt eftersom vi har haft långa fiskedagar. Vi har också haft båtar som kommit från många olika hamnar över hela västkusten och mycket av kommunikationen har skett via vhf-radio, som ofta används av den civila sjöfarten. Det har vi fått anpassa oss efter längs vägen, säger Andreas Sundelöf.

LÄS MER: Invasiva främmande arter ökar i svenska hav

Söker finansiering för nytt projekt

Vid alla tillfällen som en tonfisk har märkts har forskarna dessutom samlat in DNA-prover. Dessa spelar en viktig roll i forskningen för framtiden. –De genetiska proverna kommer att visa var fiskarna kommer ifrån, och märkena visar vart de tar vägen och vad de gör. Det kommer användas för att utveckla förvaltningen av bestånden, säger han.

Varför är det viktigt att förstå var bestånden kommer ifrån? –Det västra beståndet i Mexikanska golfen är till storleken bara en tiondel av det östra beståndet från Medelhavet. Varken förvaltning eller fisket tar idag hänsyn till att de blandas. Defiskar vi har märkt är bland de största som finns och när de befinner sig i våra vatten är de på sin utbrednings rand. Fiskarna är ypperliga för att studera migration och beteenden på och här hoppas vi från forskningen kunna hjälpa till att utveckla förvaltningen, säger Anders Sundelöf.

ANNONS

Härnäst så väntar en period av ovisshet inför framtiden. Men Andreas Sundelöf har redan siktet inställt på kommande verksamhet. –Vi har ingen finansiering för ett liknande projekt som detta nästa år. Det här är ett arbete som behöver upprepas, fler märkta fiskar ger oss bättre möjligheter tillforskning och en fortsatt god förvaltning. Nu försöker vi hitta finansieringsformer för det. Vi har förhoppningar om att det ska gå bra, säger han.

ANNONS