Mardo Kurdian är uppväxt på Kronogården och skrev ett inlägg på Facebook där han uttrycker sorg och ilska över det som hänt de senaste dagarna i hans barndoms kvarter. – När jag växte upp var det världens bästa område. Det finns få områden som är så välplanerade för barn att växa upp i, säger han.
Han och några vänner pratade tillsammans om sorgen över det som hänt på Kronogården tillsammans med tragedin kring skolattacken förra hösten. Det var ur denna diskussion som Facebookmeddelandet föddes. – För ett år sedan manifesterade vi mot våld och vi lovade varandra att vi skulle sluta med de här grejerna och så händer det nu igen. Jag är arg och ledsen över det som händer och kände att jag ville få ur mig det, säger han.
I samma inlägg skriver han att exakt de resurser som används av polisen när det är stökigt är de resurser som gjorde att de kunde gör ett så bra jobb under skolattacken. Han säger att Kronogården är ett område drabbat av stök och vet inte varför det har blossat upp nu, men att alla inte ska dras över samma kam. – Skitstövlar finns överallt och det är en liten klick som förstör för alla. De flesta som bor på Kronogården är ju bra.
Mardo Kurdian är kritisk till hur polisen hanterat stöket och tycker att ungdomarna som bråkar kommer för lätt undan. Han tycker att det finns för få regler och för lite konsekvenser för de som bryter mot reglerna. – Om du bråkar måste det leda till konsekvenser. Eldar du upp ett bildäck ska du gripas, häktas och få böter, säger han.
Han håller inte med dem som tycker att föräldrarna borde ta ett större ansvar och säger att de flesta är väluppfostrade. – Ungdomar är väldigt bra på att lura sina föräldrar. I Kronogården är det barnen som har kontakt med samhället och många föräldrar är isolerade hemma.
Han lyfter i stället fram att det krävs bättre fritidsgårdar och att reglerna där måste bli tuffare. Mardo Kurdian återkommer igen till sin egen uppväxt på Kronogården och hyllar sina gamla fritidsgårdsledare. – Fritidsgården var vårat liv när jag växte upp. Det var inga problem för morsan att släppa iväg mig, för hon visste att det gällde samma regler där som mina föräldrar hade hemma. Uppfostran kan inte ta slut utanför hemmet, det måste hela samhället bidra med, avslutar han.
