Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Analys: När rinner bägaren över?

Schemaläggare har hotats och projektledarens lön har diskuterats på kommunfullmäktige. Frågan om Bemanning 2021:s vara eller icke vara, om det hjälper eller stjälper hemtjänsten i Trollhättans stad har varit en aktuell fråga hela hösten.
TTELA:s reporter Ida Österberg analyserar hemtjänstens arbetsmiljö.

Tre undersköterskor sitter framför mig i mötesrummet på TTELA. Det är i slutet av oktober och de har läst mina första två artiklar om arbetsmiljön i hemtjänsten. Hur Annika och Mari beskriver att de inte orkar mer, att dåvarande förvaltningschefen Lena Johansson säger att det inte finns någon återvändo.

Det som möter mig från andra sidan konferensbordet är en känsla av både uppgivenhet och maktlöshet. Men främst är det en rejäl portion frustration. De tre undersköterskorna bekräftar Mari och Annikas bild av hur arbetssituationen för hemtjänstpersonalen i Trollhättan är. De säger hur viktigt det är att frågan lyfts. De hoppas att något ska hända, helst igår.

Finns så mycket att berätta

I september hade vi haft flera insändare om arbetsmiljön inom omsorgen i Trollhättans stad och främst inom hemtjänsten. Det var då jag fick i uppdrag att ta tag i frågan.

På ett vis har det varit ett lätt ämne för det finns mycket att berätta. På andra sätt svårt – det finns för mycket att berätta. Det jag har märkt är att många av problemen och utmaningarna inte bara gäller Trollhättans stad, utan även i andra kommuner.

Under hösten har jag hängt i grupper för undersköterskor på sociala medier. Jag har lyssnat på debatter i kommunfullmäktige och pratat med lokala politiker. Jag har pratat med fackförbundet Kommunal och tjänstemän i förvaltningen: projektledaren, schemaläggarna och förvaltningschefen.

Jag har begärt ut statistik för sjukfrånvaro i kommunerna och letat i statistikdatabaser hos olika myndigheter. Och såklart har jag också talat med andra berörda, nu senast med Bror, som har hemtjänst och märker hur undersköterskorna mår.

LÄS MER: "Jag känner mig orolig över vem som ska komma i dag"

Inget fel på ambitionerna

Visste du att undersköterska inom hemsjukvård, äldreomsorg och hemtjänst är landets vanligaste yrke? Och att av de 136 400 anställda så är 92 procent kvinnor? Frågan berör verkligen många, både anställda och äldre.

Det är svårt att sätta fingret vad som har gått snett här i Trollhättan, vad det är som inte riktigt fungerar så som det kanske borde, eller skulle kunna, göra.

För ambitionerna som är grunden till Bemanning 2021 i är det inget fel på; brukarna i fokus, en ekonomi i balans och hållbara scheman. Det låter ju rent av fantastiskt.

Jämställdhetsarbete

På ett sätt är det enkelt: sådana här förändringar och omställningar i en verksamhet och på en arbetsplats tar tid. Men som Kommunals ordförande Fredrik Rydell sa till mig: Man orkar inte leva under konstant stress hur länge som helst, speciellt om man inte ser ett slut på det.

LÄS MER: "Vi slåss med näbbar och klor"

Och omställningen sker i en redan ansträngd del av samhället så kan även den lilla tuvan stjälpa det stora lasset. Hur kan en ekonomi i balans när nämnden går miljontals kronor back? I protokoll från omsorgsnämnden kommer det fram att vikariebudgeten inte har förbrukats, för att det är svårt att rekrytera. Hur ska kommunen kunna överanställa om det inte finns någon att anställa?

Rätten till heltid är i grunden ett enormt jämställdhetsarbete där målet är att stärka den svenska välfärden och möta framtidens behov.

Skyller ifrån sig

Beteendevetaren Karin Skarin har skrivit en bok om Heltidsresan efter att själv jobbat som projektledare för den i en svensk kommun. Hon säger bland annat i en intervju för samlingssajten heltid.nu att det är rätt genom elden som gäller. Hon säger också att det blir problem när projekten inte är förankrade hela vägen, från politiker till förvaltningschef, facket, enhetscheferna och medarbetarna. Då blir det upp till någon att trolla med knäna.

Det är här någonstans jag ser att det fallerat. Enligt mina källor så skyller folk på mellannivå ifrån sig på varandra. Jag tror att många uppfattar bemanning 2021 som något påtvingat och att det inte har grundats, förankrats, ordentligt i hela organisationen.

Jag tror inte det finns någon väg tillbaka. Heltidsresan är en nödvändig förändring som ska genomföras. Men det behöver gå framåt och det fort.