Det började med att tidningens fotograf Stefan Bennhage ville undersöka det han benämnde "fornborgen", en plats han hävdade att många Sjuntorpsbarn besökt som utflyktsmål under årens lopp. Sagt och gjort. Det är inte långt från redaktionen i Trollhättan till sjön Trehörningen och strax nordöst om denna skulle platsen vara belägen.
Efter inte alltför mycket snurrande uppenbarade sig märklig skapelse upp till vänster, sett från den stig vi vandrade på.
"Fornborgen" visade sig vara en stuga tillverkad av sten och en skylt framför densamma visade dess namn: Borgen Aftonfrid. Flera föremål skymtade i fönstret, och på ena kortsidan fanns en dörr. Spänningen steg. Om dörren ens gick att öppna, vad skulle höljas där inne?
Till vår förvåning gled den upp, och när vi väl äntrat den lilla öppningen befann vi oss plötsligt i en annan tid. Inne i det lilla rummet fanns en rad gamla föremål som arbetsbord, symaskin och en kamin. En skylt skingrade frågetecknen om vad detta egentligen var för besynnerlig plats:
Borgen Aftonfrid
I denna stenhydda skrev
bygdeskalden och naturvännen
John A. Ekström
På skrivbordet låg en gästbok, med den senaste noteringen gjord bara någon vecka innan vårt besök. Det visade sig också att Gärdhems hembygdsförening svarar för skötseln av borgen. Så sent som för drygt ett år sedan skrev föreningens Jan Gerd om Ekström i årsboken "Gärdhemsbygden 2013", och han kan berätta mycket om skalden:
– Han var en väldigt udda person. Född i ett fattigt hem utan möjligheter att utbilda sig, men självlärd och oerhört kunnig på många områden. Framför allt var han väldigt bevandrad när det gällde växtlivet, säger Jan Gerd när vi talas vid på telefon.
John A. Ekström kom till världen den 3 november 1877 och efter sex år i skolan gick han i lära som skräddare, ett yrke han sedan kom att verka inom genom livet. Och så skrev han dikter, ofta om sina egna upplevelser i naturen men de kunde också handla om aktualiteter. Ekström bodde i stugan Hagen vid Trehörningen, tillsammans med hustrun Teresia och paret fick så småningom barnen Thorvald och Bror-Erik.
Skrivandet fortgick och faktum är att Ekström publicerades, bland i form av diktsamlingen "Visor och vall hemma" utgiven av Åhlén & Åkerlunds förlag 1910. "Trollhättevisor och andra på vers" och "Från Bygden och Borgen" är två andra samlingar som nådde offentligheten.
Dessutom upplät flera tidningar, däribland Tidningen Trollhättan och Elfsborgs Läns Annonsblad, utrymme åt Ekströms dikter under flera år.
I början av 20-talet inleddes byggandet av Aftonfrid, några hundra meter från bostaden, med stenar som Ekström samlade in i trakten.
– Det var för att han skulle få en lugn skrivarlya och det är en väldigt speciell skapelse. Egentligen är det till och med borg nummer två, den första blev för liten så han byggde till, säger Jan Gerd.
Skalden var en lokal berömdhet, som rönte stor respekt för sina många kunskaper.
– När jag växte upp var han väldigt känd i Gärdhem, och vad jag förstår även i Trollhättan. Nu är det förstås få som har direkta minnen av honom, men mina föräldrar hade kontakt med Ekström och jag har träffat honom, säger Jan Gerd.
"Gärdhemsbygden 2013" innehåller för övrigt en längre transkription av en bandinspelning från 1951 med Ekström, gjord av Gustav Fredriksson som bland annat skrev för ELA. Där berättar bygdeskalden om hur livet artat sig, och sin syn på konsten att leva:
"Ju fler lyckomoment man kan samla omkring sin personlighet till mindre kostnad och möda, däri ligger den så kallade levnadskonsten", konstaterar han.
Sex år senare, den 30 juni 1957, gick John A. Ekström ur tiden.
Men hans sällsamma skapelse står kvar.
