Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En raket liknande den här Ariane 5-raketen, som sköts upp från Franska Guyana 2008, användes för att få rymdsonden Rosetta att lyfta.

I dag skriver GKN rymdhistoria

I eftermiddag är GKN Trollhättan med och skriver rymdhistoria. Rymdsonden Rosetta ska då slutföra en landning på kometen Churyumov-Gerasimenko – ett uppdrag som blivit verklighet tack vare teknik från Trollhättan.

Landningen sker med hjälp av den tvättmaskinsstora landaren Philae, som separeras från Rosetta, och är planerad till klockan 16.35 i eftermiddag. Händelsen sker en bit bort – kometen befinner sig strax utanför Jupiters bana, i runda slängar 509 miljoner kilometer från jorden. Och GKN Trollhättan har haft viktiga delar på rätt ställe.

– Vi har utvecklat och tagit fram turbinerna och munstycket till Arianeraketen som användes för uppskjutningen av rymdsonden Rosetta. Det är ett väldigt långssiktigt utvecklingsarbete, som hade sin början redan på 80-talet, som nu bär frukt. Det känns helt fantastiskt enastående att sonden nu är framme och att landningen kan ske, säger Ulf Palmnäs, marknadschef på GKN Trollhättan.

Han menar att det handlar om en banbrytande vetenskaplig resa som kan bidra med ökad kunskap om hur och varför vi finns till på jorden och även ge svar på solsystemets ursprung.

– Det handlar om att analysera olika kemiska ämnen som finns på kometen och leta efter aminosyror som då kan avslöja om det funnits vatten på kometen. Vatten är ju en byggsten till mänskligt liv och vattnet som finns på jorden har kommit hit med kometer.

Även för GKN som företag är rymdfärden och landningen ”en milstolpe”.

– Vi har inom GKN ungefär 150 helårstjänster som arbetar med rymd och det är väldigt betydelsefullt för företaget att nå en sådan här framgång och visa upp vad vi kan på den stora scenen.

Arbetet med rymdsonden Rosetta har skett tillsammans med det Göteborgsbaserade företaget RUAG Space, med cirka 380 anställda. RUAG har enligt ett pressmeddelande bidragit med de styrdatorer som bland annat innehöll den centrala funktionen att ”väcka” satelliten. RUAG har även levererat massminne, antenner och separationssystem till satelliten.

Rosettas resa mot Jupiter påbörjades år 2004. Efter att rymdsonden låg i dvala över två år väcktes den upp igen i januari i år och sedan 6 augusti har sonden legat i Jupiters bana och undersökt och sedan hittat lämpligast landningsyta (kallad Site J).

Landaren Philae kommer, enligt Ulf Palmnäs, att använda harpuner och skruvar för att hålla sig fast vid kometytan.

– Kometen har helt enkelt en väldigt liten dragningskraft, så det behövs hjälp.

Landningen i eftermiddag kommer att följas av GKN:s personal via webbsändning.

– På grund av avståndet är det en viss fördröjning innan signalen om landningen når oss från kometen. Så ungefär vid klockan 17 vet vi om det gått vägen.

Här kan du följa utvecklingen.