Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

”Jag kände inte igen mig själv”

Tony Håkansson insjuknade i covid-19 i maj 2020 – och blev aldrig helt frisk. Han är en av de tusentals svenskar som drabbats av postcovid. Nu berättar han om ett år av förlamande trötthet, skenande puls och brännande nervsmärtor.
– Efterdyningarna har varit värre än själva perioden när jag hade en aktiv virusinfektion, säger Tony Håkansson.

LÄS MER: Varit sjuk i över 79 dagar: ”Ett rent helvete”

Förra sommaren, 6 juli 2020, skrev TTELA om att Trollhättebon Tony Håkansson hade varit sjuk i covid-19 i en och en halv månad. Nu, ungefär ett år senare, dras Tony Håkansson fortfarande med covid-relaterade problem. Han har fått diagnosen postcovid, och vardagen är långt ifrån normal.

För Tony började det i maj 2020. Först kom 40 graders feber, trötthet och ont i kroppen. Efter ett tag tappade han lukt- och smaksinnet, och det var tungt att andas, särskilt på nätterna när han skulle sova. Efter några veckor fick han ligga på sjukhus med dropp för att återställa vätske- och saltbalansen.

– Det var helt bisarrt. Tidigare hade jag som högst haft feber i en vecka eller så. Det tär på en att ha feber så länge. Jag låg mest i en hög.

Sammantaget hade Tony feber i nästan två månader. När den äntligen gick ner tänkte han att ”Då är jag väl frisk nu, då”, och gick tillbaka till jobbet. Det gick sådär.

– Jag kände inte igen mig själv. Jag blev andfådd lätt, fick 150 i puls bara av att gå upp för trapporna till fikarummet.

Att Tony kan ge en så exakt pulsangivelse beror på att han äger en pulsklocka. Den var en del av den aktiva livsstil som han levde innan han blev sjuk, med träning flera gånger i veckan. Han brukade ha 60 slag i minuten som vilopuls. Efter covid-19 var vilopulsen uppe i 100 slag i minuten.

LÄS MER: ”Det är nog ett jättestort mörkertal”

En tuff höst

Trots tröttheten och den skenande pulsen tänkte Tony att han bara behövde återhämta sig ordentligt. Redan efter en vecka tillbaka på jobbet var det dags för semester, och då tog han det väldigt lugnt. Det hjälpte inte.

Första dagen på arbetet efter semestern var en pärs. Femton minuters bilfärd till och från kontoret kändes som en evighet. När Tony kom hem från jobbet låg han utslagen i sängen och bara skakade. Två dagar senare fick ambulansen komma och hämta honom igen.

Det blev en tuff höst. Varje gång Tony råkade överanstränga sig låg han utslagen i flera dagar. Halvvägs in i att laga mat till barnen kunde han ta helt slut, och så fick hans fru, Susanna Håkansson, ta över.

Å andra sidan skrev hans läkare ut en pulssänkande medicin som gjorde sitt jobb. Efter tre månader var pulsen tillbaka till det normala även utan medicinering. Lukt- och smaksinne började komma tillbaka så smått, även om vissa lukter kändes fel. Kaffe hade börjat lukta illa, och lök luktade som svett.

Avslag från Försäkringskassan

Efter sjukhusvistelsen i slutet av augusti började Tony arbeta deltid, först 25 procent och senare 50 procent. Han ansökte om sjukpenning från Försäkringskassan, men beslutet – och därmed pengarna – dröjde.

Vid ett tillfälle nämnde Tonys handläggare på Försäkringskassan att det kanske var dags att söka ett nytt, enklare jobb. När han frågade vad för slags jobb hon menade så föreslog hon telefonförsäljare. Tony bara gapade.

– Telefonförsäljare? Det är ju ett jättestressigt jobb. Skulle jag söka det när jag mår såhär?

I november fick Tony avslag på sin ansökan om sjukpenning. Han valde att begära en omprövning av beslutet, och i samma veva gick regeringen ut med beskedet att sjukförsäkringen skulle bli mer flexibel. I ett pressmeddelande skrev de att ”Behovet av förändring har belysts av vissa långvariga effekter av covid-19”. Försäkringskassan svarade med att avvakta med att ta beslut i bland annat Tonys fall.

Förändringen i sjukförsäkringen trädde i kraft i mars i år, och det var även då som höstens sjukpenning äntligen rasslade in på Tonys konto. Han skattar sig lycklig att hans ekonomiska situation gjorde att han kunde att vänta så länge. Vad som skulle ha hänt om han hade fått avslag igen vill han inte tänka på.

– Jag trodde ändå att vi var lite bättre skyddade i Sverige, att vi hade välfärd. Men det är inte alltid så bra. Man får skydda sig själv också, säger Tony Håkansson.

”Efter jul kom nästa smäll”

Julledigheten var ännu en frist för Tony, men i mellandagarna kom nästa smäll. En kväll när Tony stod och borstade tänderna kände han plötsligt smaken av sin tandkräm – följt av en förfärlig förnimmelse. Det kändes som att det brann i halsen och bröstet, en pulserande smärta som strålade ut i armarna och benen.

Den där första gången kom den brännande smärtan som en chock. Nu har den blivit en del av Tonys vardag.

– Det är inte som att jag går runt och säger ”ajajaj” hela tiden, men det där brännande finns där hela tiden. Och när det triggas igång så förstärks det gånger ... mycket!

Reaktionen kan utlösas av stekoset från en grannes fönster, en oväntad hand på axeln eller en vindpust över benens bara hud. Eller av lite gammal hederlig stress. Tonys läkare har gett honom ordet ”nervsmärta” för att beskriva förnimmelsen.

Trots det nya symptomet gick Tony upp till att jobba heltid efter julledigheten. Han var rädd att Försäkringskassan skulle tvinga honom att söka ett annat jobb annars. Men det skulle aldrig ha fungerat att arbeta heltid om det inte vore för att hans arbetsgivare är så förstående. Han är tacksam för att han har kunnat anpassa sitt arbete efter sin nya livssituation, och för att arbetsgivaren gett honom en samtalskontakt som har varit ett bra stöd.

Nya tag till hösten

Tony Håkansson tycker inte att hans mående har förändrats nämnvärt sen i julas. Nervsmärtan finns ständigt där, och han har fortfarande vad han beskriver som ett ”litet batteri”. Men han har blivit bättre på att hantera sina symptom. Det var länge sedan han överansträngde sig så mycket att han blev sängliggande.

Det är en sorg att inte kunna träna längre, och att inte kunna äta vad han vill eller laga fantasifulla middagar. Men enligt Tony gäller det att fokusera på vad han faktiskt kan göra, istället för att hela tiden tänka tillbaka på tiden innan han blev sjuk. Han kan till exempel gå till golfbanan och slå ett par bollar i lugn takt. Det hjälper honom att stilla de snurrande tankarna kring ifall han någonsin kommer att bli bra igen. Ovissheten är det värsta, tycker Tony.

Nu jobbar Tony hemifrån, men till hösten är det dags att se över ifall han kan börja arbeta på plats på kontoret igen. Förhoppningsvis kommer Tony då även påbörja en neurologisk utredning, för att försöka komma tillrätta med nervsmärtorna. Och i augusti ska han, tillsammans med sin fysioterapeut, börja våga sig på de pulshöjande aktiviteterna igen, för att se hur det går.

Så det finns en plan för framtiden, och Tonys läkare upprepar ofta att han har tiden på sin sida. Samtidigt upplever Tony att han själv fått driva på mycket för att få vård för sin postcovid.

– Jag kommer att fortsätta att gå tillbaka till vårdcentralen så länge jag inte mår bra. Så att de kommer ihåg att jag finns, att jag fortfarande har problem. Och så får vi väl se.

Fem vanliga postcovid-symptom

  • Trötthet. Det kan röra sig både om hjärntrötthet, en slags förlamande trötthet som inte går att vila eller sova bort, och fysisk trötthet.
  • Onormal puls. Pulsen är konstant förhöjd och/eller skenar iväg vid minsta ansträngning.
  • Andningssvårigheter. Det kan till exempel handla om andfåddhet, låg andningsfrekvens, dålig syresättning och/eller försvagad andningsmuskulatur.
  • Neurologiska problem. Exempelvis förändringar i lukt- och smaksinnena, skakningar, stickningar och domningar eller överkänslighet mot olika sinnesintryck.
  • Kognitiva svårigheter. Problem med minne och uppmärksamhet som påverkar vardagen.

Andra vanliga problem: feber eller feberkänningar, yrsel, illamående, mag- och tarmproblem, inkontinens, problem med att svälja, viktförändringar, talsvårigheter, sömnproblem, olika typer av smärta och värk samt psykologiska besvär som nedstämdhet och ångest.

Typiskt för postcovid är även bakslagen, där ett eller flera symptom förvärras kraftigt efter överansträngningar.

Källa: Närhälsan Trollhättan Rehabmottagning