Under 2012 då ett stort antal flyktingar kom till Sverige var enbart 16 procent av de ensamkommande barnen flickor. 2017 hade antalet ökat till 23 procent. Karin Jacobsson Mauritzson såg att mottagande oftast var anpassat efter tjejer och startade hon upp projektet "Integrera mera - ensamkommande nyanlända flickor" i november förra året.
– Vi såg att flickorna oftast inte hamnar på boende för ensamkommande barn som pojkar, utan i familjehem. Oftast hos familjer som har samma ursprung som dem själva. Vi upplevde att det fanns kulturella strukturer som håller dem tillbaka och gör att information och kunskap inte når dem, säger Karin Jacobsson Mauritzson.
Vi såg att flickorna oftast inte hamnar på boende för ensamkommande barn så som pojkar, utan i familjehem. Oftast hos familjer som har samma ursprung som dem själva. Vi upplevde att det fanns orsaker som håller dem tillbaka och gör att information och kunskap inte når fram, säger Karin Jacobsson Mauritzson.
Projektet vänder sig till ensamkommande flickor från Somalia, Syrien och Afghanistan i åldrarna 13–17 som bor på familjehem i Trollhättan. Genom olika slags fritidsaktiviteter ska de medverka till att flickorna integreras och inkluderas i samhället.
– Vi vet att en stimulerande och aktiv fritid bidrar till bättre skolresultat då det medverkar till bland annat språkutveckling. Flickorna har fått ge egna förslag på fritidsaktiviteter som de vill prova. Till exempel har vi haft simning, ridning, spelat fotboll och anordnat en fotbollsturnering. Vi bjuder även in föreläsare och pratar om ämnen som hälsa, sjukvård, samlevnad, värderingar och normer
Varför inkluderar projektet inte pojkar också?
– Jag vill poängtera att det inte är målet att separera pojkar och flickor, målet är att inte skilja på dem. Men jag tror att vi måste börja med att stärka flickorna och medverka till att få deras familjers förståelse och stöd. Min upplevelse är att många av flickorna står med ena foten i kulturen från landet som de kommer ifrån, och den andra foten i den svenska kulturen, säger Karin Jacobsson Mauritzson.
Projektet har nu fått ett stöd från Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen på 174 000 kronor för 2018 för att fortsätta arbetet.
– Det betyder att vi kan fortsätta med vårt arbete och de relationer som vi har byggt upp med flickorna och deras familjer, menar Karin Jacobsson Mauritzson.
