Hästgymnasium i Trollhättan får sänkt ersättning

Tvisten mellan Trollhättans stad och Realgymnasiet har nu avgjorts av Förvaltningsrätten som valt att gå på kommunens linje. Realgymnasiet har utbildat elever i djurhållning utan att ha haft djur på skolan, något som kommunen menar borde leda till lägre ersättning.

ANNONS
|

Tvisten mellan Trollhättans stad och friskolan Realgymnasiet är nu avgjord, något som Dagens Nyheter var först med att rapportera om. Skolan etablerade sig på Swedenborgs center redan år 2019 och erbjuder inriktningen naturbruk med häst- och djurhållning.

Men några hästar har inte funnits på skolan. Eleverna har istället fått lära sig om djurhållning på en extern ridskola som Realgymnasiet hyrt in sig hos. Trots detta har friskolan fått ut en högre skolpeng per elev, något som Trollhättans stad ställde sig emot. Nu ger Förvaltningsrätten kommunen rätt, skriver Dagens Nyheter.

En minskning på närmare 100 000 kronor

Koncernen bakom Realgymnasiet begärde en skolpeng på mellan 208 000 till 219 000 kronor per elev och år. Detta ligger i linje med Skolverkets så kallade riksprislista, som baseras på naturbruksskolors omkostnader för bland annat stall, djur och utrustning.

ANNONS

Kunskapsförbundet Väst försökte få ner kostnaderna genom att starta en egen naturbruksutbildning. Den kommunala skolan hyrde in sig på externa ridskolor och fick ner kostnaderna till 132 000 kr per elev och år. Därmed ville man inte längre betala ut en högre skolpeng till Realgymnasiet. Naturbruksprogrammet i kommunens regi kom dock aldrig igång eftersom elever hoppade av innan terminsstart.

Förvaltningsrätten väljer ändå att gå på Trollhättans stads linje och avslå Realgymnasiets överklagan. Trots att kommunens utbildning aldrig kom igång är den fortfarande möjlig att söka till nästa läsår. Därför är det kommunens uträknade skolpeng som ska gälla.

”Man måste också fråga sig vad man betalar för och vad man får”

Maud Bengtsson, ordförande i Kunskapsförbundet Väst, berättar för Dagens Nyheter att hon gläds över beslutet.

– Det här handlar om vilken ersättning de ska ha för den utbildning som de erbjuder. Självklart hade vi varit beredda att betala mer om det gick att härleda kostnaderna till djur, marker och maskiner som kostar mycket pengar, säger Maud Bengtsson till Dagens Nyheter.

– Man pratar ju om att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning och hantera skattebetalarnas pengar varsamt. Då måste man också fråga sig vad man betalar för och vad man får för pengarna, tillägger hon.

LÄS MER:Naturbruksgymnasium utan djur - nu vägrar kommunen betala friskolan

ANNONS