”Inte många tjejer som gillar amerikanare och att meka”

Trollhättetjejen Ida Ekman är inte vilken 23-åring som helst. Hon är uppväxt med ena foten i verkstaden, jänkarblod i ådrorna och händerna runt ratten. Med sin Chevrolet ska hon äntligen få ta raggarvärlden med storm.

ANNONS
LocationTrollhättan||

Vi ses i hemmet. Alltså: inte sittandes och sippandes på kaffe vid köksbordet, nej i det riktiga hemmet. Där doften av nybryggt kaffe bytts ut mot den lite stickande doften av motorolja. Där lådorna är fyllda av skruvar och muttrar i stället för finporslin. I hemmet där det pratas om tändkabelhållare, V8:or, cylindrar, pilsnerbilar, brukisar, drivremmar och fjortisdunk. Vi ses i hemmet där 23-årige Ida Ekman spenderar all lediga tid.

– Det är inte många tjejer som gillar amerikanare och att meka, men det gör jag.

Det flesta 23-åringar längtar efter helgen och att äntligen få pusta ut eller festa med vänner på de senaste nattklubbarna. Men inte Ida. Hon längtar efter något helt annat – sin Cheva.

ANNONS

– Det är min drömbil. När jag såg den på blocket var jag tvungen att köpa den, fastän pappa sa att den var i alldeles för dåligt skick.

Det var nog inte så konstigt att pappa Magnus Ekman avrådde köpet. Bilen, en Chevrolet Impala från 1959, är ett riktigt renoveringsobjekt. Men Ida stod på sig.

– Jag vet att den är skruttig, men jag kommer att lyckas. Det är mitt projekt och jag ville verkligen ha ett projekt också, säger hon och ler försiktigt mot Magnus.

”Det ska höras”

Hon uppväxt med händerna runt ratten. Redan på väg hem från förlossningen skulle pappa Magnus stanna till hos lackeraren och kolla lacken på sin bil, och när det vankades bilträffar fixade han en specialbyggd bilbarnstol till Ida.

– Hon har varit med från början. Satt mellan mig och mamman i min gamla jänkare, säger Magnus stolt.

Familjens stora passion för bilar smittade av sig. Därför kändes det en dag inte helt främmande för varken Ida eller familjen att hon en dag själv skulle stå och mecka med en bil. Pappa Magnus kan en hel del om bilar och tur är väl det när Chevan förhoppningsvis snart ska få glida runt på vägarna.

ANNONS

– Det är mycket som ska göras. Den har inte ens ett helt golv eller motor än och ser ut som en flintstone bil, säger Ida och pekar på ett stort hål i bilgolvet.

Hon fortsätter.

– Nu håller jag på med motorn. Det är väl egentligen det viktigaste, att den fungerar.

Motorn som finns i Chevan är en V8. Det innebär (för oss som inte kan) en motor som mullrar högt. Mullret i sig är minst lika viktigt menar Ida.

– Det ska höras och låta om den, om man säger så, säger hon och skrattar.

Förutom sin Cheva har hon ytterligare två bilar. En Mercedes W124 från 1993 och enligt Ida själv: ”tyvärr” brukisen som är en SAAB 9-3.

Varför ”tyvärr” en Saab?

– Saaben är min brukis, alltså bruksbil. Men i just raggarvärlden är Saaben ingen hit sådär. Då är nog Volvo bättre. Som tur är har jag bara Saaben till jobbet fram och tillbaka.

En ung tjej med raggarbil

Det är svårt att förstå hur Ida hinner med allt meckande. På fritiden rider hon och håller på med hästar, hon jobbar som rådgivare på ett apotek och dessutom pluggar hon till receptarie.

ANNONS

– Jag gick ekonomiprogrammet på gymnasiet, men kände att det inte riktigt var min grej. En släkting jobbade på apotek och jag kände att det hade kunnat passa mig med. Även om det är lite otippat, säger Ida.

Hon hänger också med vänner, vissa har bilintresse - andra inte alls.

– Det är ingen av mina barndomsvänner som gillar bilar, men jag har fått många nya vänner också genom bilträffar och crusingar.

I de flesta branscher eller intressen där unga kvinnor sällan syns är det svårt att ta plats. Men Ida är inte rädd.

– Många tycker det är häftigt. En ung tjej som gillar raggarbilar. Självklart får man höra en del kommentarer och så, men det får man skaka av sig, säger hon.

Läskiga fynd

Det är inte heller ett billigt intresse. Desto mer speciella bilarna är, desto dyrare är det att renovera dem. Även om Ida precis börjat att göra i ordning sin Cheva har hon redan fått spendera flera tusen.

– Det är svårt att få tag i delar. Det nya golvet som jag köpte kostade en hel del. Dessutom ska det vara bra delar och helst originalskick.

ANNONS

Till sin glädje och förvåning hittade hon faktiskt originalklädseln inuti bilen. Den fanns bakom överdragsklädseln och gick i samma roséguldiga ton som resten av bilen. Hon hittade också någonting helt annat när hon tog ur sätena ur bilen.

– Under sätena var det fullt med skelett. Bilen har stått utomhus i USA, så det var skelett från ormar, möss och annat. Det kanske inte är så konstigt egentligen, men det var riktigt äckligt, säger Ida och visar en bild av skeletten och grimaserar.

Pilsnerbilar och partydunk

Målet och drömmen är att snart kunna ta Chevan ut på en riktig tur. Hon är van att köra bil eller att vara chaufför på både crusingar och bilträffar, men även om hon gillar och är bra på att köra bil är det roligast att sitta i baksätet.

– Det är riktigt roligt att åka omkring med vänner och lyssna på musik. Det blir som en egen liten nattklubb där inne i bilen. Jag åker faktiskt hellre runt så än att gå på riktig nattklubb, säger Ida och skrattar.

Just musiken som spelas inuti bilarna är också speciell.

– Jag lyssnar nog på allt möjligt. Men just i bilkretsarna bland unga blir det en hel del ”fjortisdunk” eller norskt partydunk. Det är framför allt i pilsnerbilarna väldigt poppis med sådan musik.

ANNONS

Pilsnerbil. Ytterligare ett klurigt ord som kräver sin förklaring. Tur att Ida finns.

– Du har säkert sett dem åka runt... Pilsnerbilarna är ofta i sämre skick. Det är klistermärken överallt och insparkad och bucklig front. Där är inte utseendet det viktigaste utan istället lägger man allt krut på ett bra ljudsystem och högtalare.

Chevan ska dock inte bli någon pilsnerbil. Motorn ska målas, karossen ska lackas, och fronten ska putsas. Ännu återstår en hel del arbete och slit med bilen. Men Ida ser ljuset i tunneln.

– Om ett år tar jag examen. Tills dess hoppas jag bilen är klar. Det hade varit helt underbart att få glida runt med den på examensdagen.

ANNONS