Bäddat för bråk på kemvapenmöte i Haag

Det är upplagt för konflikt mellan stormakterna då Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) inleder en tvåveckorskonferens i Haag. Sedan i juni har OPCW mandat att lägga skulden för kemvapenattacker på enskilda aktörer – något som fått Ryssland att hota dra sig ur.

ANNONS
|

OPCW-mötet i nederländska Haag är det första sedan organisationen i somras fick utökade befogenheter. Möjligheten att fördela skuld, något som tidigare inte ingick i OPCW:s uppdrag, har fått många att hoppas på bättre uppklarning av attacker där kemiska vapen har använts.

Den ryska delegationen är missnöjd och anser att det nya mandatet inte är i linje med det fredsprisbelönade organets verksamhet.

- Det kommer att bli en tämligen infekterad debatt, säger det ryska OPCW-sändebudet Alexander Shulgin, enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

ANNONS

Hamnat i blixtljus

OPCW grundades 1997 och ska upprätthålla konventionen om förbud mot kemiska vapen. Organisationen har hamnat i blixtbelysning under inbördeskriget i Syrien, där flera attacker med klorgas och annan nervgas har genomförts, exempelvis i Douma i april i år.

Enligt den nytillträdde generalsekreteraren Fernando Arias ska en väldigt liten, men väldigt kraftfull grupp medarbetare inom kort påbörja arbetet med att kartlägga samtliga attacker i Syrien sedan 2013 och försöka slå fast vem som legat bakom dem.

Nya risker

Även förgiftningen av den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal i brittiska Salisbury i år har hamnat på OPCW:s bord. Storbritanniens regering anser att den ryska militära underrättelsetjänsten GRU ligger bakom attacken, som enligt London genomfördes med det Sovjetutvecklade nervgiftet Novitjok. Moskva förnekar dock att Ryssland är inblandat.

- Salisbury visar att vi måste anpassa oss till nya risker och utmaningar, säger Fernando Arias.

Rättad: I en tidigare version användes en felaktig benämning av klorgas.

TT-AFP

Fakta: OPCW

OPCW (Organisationen för förbud mot kemiska vapen) med säte i Haag är inget FN-organ utan ett internationellt samarbetsorgan mellan regeringar som har skapats för att se till att FN:s konvention om kemiska vapen efterlevs. Organisationen har 192 medlemsländer och firade sin 20-årsdag 2017.

Konventionen mot kemiska vapen (1997) innebär ett totalförbud mot kemvapen, och regelbundna inspektioner. Inspektörerna ska kunna göra utredningar i ett land på ett annat lands begäran.

2013 fick OPCW Nobels fredspris.

ANNONS