Washington DC bubblar av frågor. Vad gjorde egentligen Ryssland för att påverka valrörelsen 2016? Drog justitieminister William Barr rätt slutsats när han hävdade att det inte fanns bevis för att åtala presidenten? Och finns det fler detaljer kring de omskrivna rättsfallen mot bland andra Donald Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort och rådgivaren Roger Stone?
I måndags meddelade justitiedepartementet att en redigerad version av Rysslandsutredningen ska skickas till kongressen under torsdagen.
Hindra rättvisan?
Ursprungsversionen var närmare 400 sidor lång och lämnades till justitiedepartementet den 22 mars. Den version som nu offentliggörs har redigerats av Barr. Han säger att han bland annat tagit bort känsligt underrättelsematerial, uppgifter som kan användas i andra rättegångar samt detaljer som allvarligt inkräktar på privatlivet.
Men bedömare hoppas ändå att svar och detaljer ska materialisera sig ur luntan.
Hittills har de fått nöja sig med det brev som justitieministern skickade till kongressen efter att ha läst rapporten. I det hette det att varken president Trump eller någon i hans kampanj medvetet konspirerat med Ryssland för att påverka valet 2016.
"Totalt frikännande", twittrade Trump.
I brevet noterade Barr också att den särskilde åklagaren Robert Mueller inte drar slutsatsen att presidenten har begått brott men inte heller frikänner honom från anklagelser om att ha försökt hindra rättvisans gång genom att sätta käppar i hjulet för själva Rysslandsutredningen. Men, skrev Barr, han själv och biträdande justitieminister Rod Rosensten anser att det inte finns tillräckliga bevis för sådana åtal.
En annan bild
Den slutsatsen har kraftigt ifrågasatts av Demokraterna, som anser att den nytillträdde Barr försöka skydda presidenten.
Tidningen The New York Times rapporterade nyligen att ett antal medarbetare till Robert Mueller, som ledde Rysslandsutredningen, anser att William Barr inte gett en adekvat bild av utredningen. Utredningen är i själva verket mer negativ för presidenten än vad som framkommit, säger källorna till tidningen.
Barrs redigering har också ifrågasatts. Representanthusets demokratledda justitieutskott har röstat ja till att vidta rättsliga åtgärder, en form av stämning, för att få ut rapporten i sin helhet inklusive bevismaterial. Barr å sin sida anser att han bara följer reglerna.
- I nuläget har jag inte för avsikt att lämna över den oredigerade rapporten i sin helhet, sade han nyligen enligt nyhetskanalen CNN.
Justitieministern har dock sagt sig vara villig att prata med ordföranden i senatens respektive representanthusets justitieutskott om vad som finns i den oredigerade versionen av rapporten.
Fakta: Rysslandsutredningen
Den tidigare FBI-chefen Robert Mueller fick i maj 2017 uppdraget att som särskild åklagare undersöka Rysslands påverkan på valrörelsen 2016 samt huruvida president Donald Trumps kampanj agerat i maskopi med Moskva. Det hela har kallats Rysslandsutredningen.
Arbetet har varit digert. Med 19 jurister i sin stab har Mueller verkställt runt 500 husrannsakningar, hört cirka 500 vittnen och tagit initiativ till 2800 domstolsordrar om att personer ska infinna sig eller överlämna bevis. Utredningen har resulterat i minst 34 åtal, bland annat mot Donald Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort, rådgivaren Roger Stone och presidentens tidigare advokat Michael Cohen.
Mueller lämnade över sin rapport till justitiedepartementet den 22 mars. Han rekommenderade då inga ytterligare åtal.
Det är sagt att en redigerad version av utredningen ska offentliggöras senare i april.
