Omröstningen i det demokratledda representanthuset genomfördes sent på onsdagskvällen svensk tid.
Cirka klockan 22.20 stod det klart att en majoritet hade röstat ja till riksrättsåtalet mot Trump. Facit blev 232 ja och 197 nej. Fyra ledamöter avstod.
Tio republikaner röstade som Demokraterna.
Beskedet är historiskt. För första gången ställs en amerikansk president inför riksrätt två gånger för handlingar under sin ämbetsperiod.
Det misstänkta brottet
Åtalspunkten är anstiftan till uppror. Den 6 januari stormade upprörda Trumpanhängare kongressen och fem människor miste livet.
Ytterligare en person, en polis, uppges ha tagit livet av sig till följd av händelsen.
Det våldsamma upploppet skedde sedan presidenten talat utanför Vita huset och uppmanat demonstranterna att gå till Kapitolium och "visa styrka".
– Om man läser mitt tal . . . vad jag sade var fullständigt oklanderligt, sade Trump när han tillfrågades om sitt personliga ansvar för det inträffade.
Han förnekade dagen före omröstningen allt ansvar för sina anhängares attack.
Sidbyte krävs
Nu går riksrättsåtalet vidare till senaten, som agerar domstol och avgör om Trump är skyldig eller inte. För att Trump ska fällas krävs att två tredjedelar av de närvarande senatorerna röstar för, vilket innebär att minst 17 republikaner måste gå emot partiets president – om alla är på plats.
Senaten har uppehåll i arbetet fram till den 19 januari. Dagen efter tillträder Biden och Trump slutar.
Efter onsdagens omröstning gav Republikanernas majoritetsledare i senaten Mitch McConnell beskedet att riksrättsrättegången inleds nästa vecka. Om Trump frias eller fälls avgörs under den nye presidenten Joe Bidens första dagar i Vita huset.
Hinner inte
"Även om senatens process skulle börja den här veckan och handläggas skyndsamt, skulle inget slutlig dom kunna avkunnas innan president Trump har lämnat ämbetet. Det är inte ett beslut jag fattat, det är fakta", säger McConnell i ett uttalande.
Han, som är en av det republikanska partiets verkliga tungviktare, har ännu inte bestämt sig hur avser att rösta om Trumps skuld i senaten.
Demokraternas senatsledare Chuck Schumer säger att om Trump fälls kommer senaten att hålla en separat omröstning om att förbjuda Trump att kandidera igen, rapporterar Reuters.
Känslosam debatt
Voteringen i Representanthuset om det fyrasidiga åtalet föregicks av en lång debatt med flera känslosamma inlägg som visar hur djupt politiskt splittrat landet är.
Talmannen, demokraten Nancy Pelosi, skrädde inte orden:
– Vi kan inte fly från historien. Vi vet att USA:s president har anstiftat den här revolten, denna beväpnade uppvigling.
– Han måste bort. Han är en klar och nuvarande fara för nationen som vi älskar. Presidenten måste åtalas.
Pelosi manade demokrater och republikaner att rannsaka sina själar och fråga sig bland annat om "presidentens krig mot demokratin är i linje med konstitutionen".
Öppna sår
Republikanernas minoritetsledare Kevin McCarthy var emot ett åtal, men medgav i debatten att Trump har ett ansvar för den våldsamma attacken:
– Han skulle omedelbart ha fördömt mobben när han såg vad som utspelade sig.
Men McCarthy varnade också för att ett framhastat åtal vore opassande. I stället förordade han att kongressen formellt klandrar Trump, om än mer i form av ett symboliskt fördömande.
– Jag tror att det skulle vara ett misstag att åtala presidenten på så kort tid.
Ett åtal kommer att splittra landet ytterligare, enligt McCarthy.
Trump: "Häxjakt"
I ett skriftligt uttalande till Fox News uppmanar Trump "ALLA" amerikaner till lugn och att avstå från våld:
"I ljuset av rapporter om ytterligare demonstrationer begär jag att det inte sker något våld, några lagbrott eller någon vandalisering av något slag."
Han betonar vissa ord med versaler: "NO violence".
Trump själv kallar skeendet för en fortsättning på "häxjakten" i landet och varnar för att den kommer att så split.
Senast Trump ställdes inför riksrätt var i december 2019. Då anklagades han för att ha försökt pressa Ukrainas ledning att gräva fram oegentligheter om den nu tillträdande demokratiske presidenten Joe Bidens son.
Den gången röstade enbart en republikansk senator, Mitt Romney, för fällande dom. Men nu kan det blir annorlunda.
Det kan verka märkligt att dra en president som har så kort tid kvar inför riksrätt, men åtgärden kan ha mer än symbolisk betydelse. Senaten kan enligt grundlagen nämligen rösta för att den anklagade i framtiden inte får inneha en folkvald position eller åtnjuta vissa pensioner.
Tina Magnergård Bjers/TT
Susanna Persson Öste/TT
Lars Pedersen/TT
Bakgrund: Att avsätta en president
Det finns i huvudsak två sätt att avsätta en president, enligt USA:s grundlag.
Det mest kända är riksrättsförfarandet, genom vilket kongressen kan avsätta presidenten om denne döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".
Formella riksrättsanklagelser mot presidenten läggs fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.
Den andra vägen är att presidenten förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagens 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresidenten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongresstillsatt expertpanel (exempelvis bestående av medicinska experter). Om presidenten motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedelars majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.
Källor: History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker