Ilskna Trumpangrepp efter kongressbakslag

Detta trots att en våg av missnöje har gett Demokraterna majoritet i representanthuset. Men det inledningsvis försonande talet om politiskt samarbete utvecklades till ilskna verbala angrepp mot medier.

ANNONS
|

- Det kommer att bli tydligt i framtiden vilket bra arbete vi gjorde, sade Trump vid en presskonferens i Vita huset efter valet, och syftade på de många kampanjmöten som hållits inför valet.

Republikanerna styr vidare i senaten, och ser sig därmed också som segrare.

Men den positiva tonen förändrades efter en stund. Trump hävdade att hans parti arbetat i motvind på grund av medierapporteringen, som han kallar fientlig.

ANNONS

Angrep medierna

Trump gick till angrepp mot bland annat en av mediebolaget CNN:s journalister och kallade honom en oförskämd, fruktansvärd person. Detta sedan reportern ställt frågor om presidentens kampanjfilm, vilken har anklagats för att vara rasistisk.

- Ni är folkets fiende, sade han om medierna.

Att släppa kontrollen av representanthuset, som varit under republikanskt styre de senaste åtta åren, svider. Det kan sätta käppar i hjulet för presidentens politik.

Demokraterna ser dessutom ut att vinna kammaren med relativt bred marginal. Enligt Real Clear Politics hade partiet – innan alla röster slutgiltigt redovisats – 222 platser mot 197 för Republikanerna. Enligt det liberala mediebolaget NBC News beräkningar kommer Demokraterna att få 230 platser och Republikanerna 205 platser.

Många kvinnor

Många av de nya ledamöterna är kvinnor och representerar minoriteter. Kaliforniendemokraten Nancy Pelosi, som de senaste åren varit minoritetsledare, blir sannolikt ny talman.

- En demokratisk kongress kommer att arbeta för lösningar som för oss samman, vi har fått nog av oenighet. Det amerikanska folket vill ha fred. De vill ha resultat, sade Pelosi i sitt segertal.

ANNONS

En svår balansgång väntar dock. Pelosi måste jämka mellan radikala vänsterdemokrater, som vill att partiet ska dra i gång aggressiva utredningar och inleda en riksrättsprocess mot Trump, och mer pragmatiska mittenpolitiker – samtidigt som hon förhåller sig till Vita huset.

Åsard: Väljer strid

Även Trump sade, innan han gav sig på medierna, att han hoppas på samarbete i kongressen.

- Det är nu tid för medlemmar av båda partierna att gå ihop, och skjuta partitänkande åt sidan, sade han och nämnde bland annat infrastruktursatsningar som en fråga parterna kan enas om.

- Det finns många saker vi kan åstadkomma tillsammans, sade Trump och tillade det finns en stor chans att nå enighet.

Men Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, tror mer på strid än samarbete.

- I USA diskuteras om Trump kommer att samarbeta eller söka fortsatt strid om varje politikområde. Jag tror att han väljer striden, det var så han vann 2016. Hans naturliga sätt att bedriva politik är att vara i ständig konfrontation med motståndarna, sade Åsard före talet.

ANNONS

Under den stundtals hetsiga presskonferensen varnade också Trump för att det kan uppstå ett "krigsliknande tillstånd" i Washington om demokraterna i representanthuset bestämmer sig för att syna honom. Med sin nyvunna majoritet får demokraterna ordförandeposter i utskotten och möjligheten att exempelvis granska presidentens deklarationer, vilka Trump vägrat offentliggöra, och möjliga konflikter mellan affärsintressen och Trumps roll som president.

Senaten fortsatt röd

Presidenten kan också luta sig mot senaten, som fortsätter att vara republikanskt röd. Bland annat besegrade den tidigare presidentaspiranten Ted Cruz i Texas sin demokratiske motståndare Beto O’Rourke. I Utah vann den tidigare republikanske presidentaspiranten Mitt Romney en senatsplats. Totalt spås Republikanerna utöka sin majoritet med ett par platser.

- Väljarna har klart och tydligt tillrättavisat demokraterna i senaten för hanteringen av Kavanaughförhören, det var en faktor, sade Trump.

Kongressvalet har beskrivits som ett ödesval för Trump – trots att han själv inte stod på en enda valsedel. Valet har också beskrivits som en föraning om strömningarna inför presidentvalet 2020 i det djupt ideologiskt splittrade USA.

TT

Fakta: Resultatet i det viktiga kongressvalet

Vid mellanårsvalet till kongressen valdes alla 435 ledamöterna i representanthuset samt 35 av senatens 100 ledamöter (33 omval och två fyllnadsval). Före valet hade Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.

På morgontimmarna efter valet stod det klart Demokraterna tar över makten i representanthuset och Republikanerna behåller styret i senaten.

Så här såg det ut i rösträkningen vid 23-tiden svensk tid:

Senaten: Republikanerna har säkrat 52 och Demokraterna 46 av de 100 platserna.

Representanthuset: Republikanerna harsäkrat 197 och Demokraterna 222 av de 435 platserna.

Källa: Real Clear Politics

Fakta: Så tycker USA:s två grupper

Det är väl känt att USA de senaste decennierna blivit allt mer polariserat och uppdelat i två politiska läger: konservativa som oftast röstar på Republikanerna och liberala vänsterväljare som stödjer Demokraterna. De politiska lägren har olika syn på de problem som landet står inför.

Så här stor procentandel av respektive sida tycker att nedanstående är ett mycket stort problem för landet:

Vad Republikanska väljare Demokratiska väljare

Klimatförändringar 11 72

Rasism 19 63

Behandlingen av papperslösa migranter 15 57

Sexism 12 50

Olaglig invandring 75 19

Hur minoriteter behandlas av rättsväsendet 10 71

Skjutvapenrelaterat våld 25 81

Klyftorna mellan rika och fattiga 22 77

Källa: Pew Research Center

ANNONS