Förra sommaren blev "kung Bibi" den mest långvariga premiärministern i Israels historia. Den 70-årige veteranen Benjamin Netanyahu har gång efter annan lyckats utnyttja sin politiska och retoriska skicklighet för att överleva skandaler och kriser som skulle ha inneburit spiken i kistan för de flesta andra regeringschefer.
Men den här gången räcker det kanske inte med politiska trolleritrick för att överleva korruptionsrättegången som inleds i Jerusalem på söndagen. Om Netanyahu döms kommer det att innebära slutet för hans politiska karriär, åtminstone om han inte lyckas överklaga domen utan i stället slutar i fängelse. Fram tills att det eventuellt händer kan han dock sitta kvar vid makten.
"Galet och otänkbart"
– Netanyahu säger att han kan styra landet och försvara sig i en rättegång på samma gång. Det framstår som galet och otänkbart, men tillräckligt många röstade på honom i det senaste valet för att göra det möjligt, säger journalisten Anshel Pfeffer, som har skrivit en biografi om Netanyahu, till TT.
– Det säger mycket om både honom och hans anhängare. De tror antingen att han är så skicklig att han klarar det eller så tycker de att det är djupt orättvist att han ställs inför rätta. Eller båda.
Men vem är mannen som väcker starka känslor såväl i Israel som i omvärlden?
Netanyahu föddes i Tel Aviv 1949, mindre än 18 månader efter staten Israels bildande. Hans pappa Benzion var en konservativ historiker och familjen flyttade till USA på grund av hans jobb. Netanyahu återvände till Israel för att rycka in i armén 1967, blev kommandosoldat i elitförbandet Sayeret Matkal och skadades i strid.
Dog i strid
Men det är inte hans egna skador som tycks ha skapat de djupaste ärren. I stället har Netanyahu berättat om hur djupt han påverkades när hans bror Yonatan dödades i en israelisk kommandoräd i Uganda 1976. Efter det gav han sig också in i politiken.
Karriären tog fart på riktigt när Netanyahu 1982 fick jobb på Israels ambassad i Washington DC för att ett par år senare bli landets FN-ambassadör. Han blev ett välbekant ansikte i nyhetskanalen CNN där han med sin tydliga amerikanska brytning engagerat talade för Israels sak.
Men det var först 1988 som han tog klivet in i politiken på hemmaplan. Han började i knesset, utsågs senare till ledare för högerpartiet Likud och 1996 blev han Israels hittills yngste premiärminister, 46 år gammal. Han förlorade makten 1999 – men gjorde tio år senare comeback på posten och har inte lämnat den sedan dess.
En livsstil
Mycket av framgångarna har bottnat i Netanyahus image som den person som bäst kan skydda Israel från fientliga krafter i Mellanöstern, med en politik djupt grundad i säkerhetsfrågor. Han kan förlita sig på en nästan kultliknande hängivenhet hos sina anhängare på högerkanten – som hyllar honom som "Bibi, Israels kung". Han är en oerhört skicklig retoriker som vet precis vilka knappar han ska trycka på för att entusiasmera upp sina följare.
– Netanyahu är alltid politiker. För många andra är det ett jobb, för honom är det en livsstil, säger Pfeffer.
– Han jobbar hårdare än någon annan, trots att han är 70 år och har varit premiärminister i många år. Och jag tror att det är det som gör honom till den han är. Han driver alltid kampanj, även när han inte behöver.
Många menar dock att Netanyahu driver en polariserande politik, vilket kanske är ofrånkomligt för en politiker som hanterar laddade frågor som krig och fred i Mellanöstern, Irans kärnteknikambitioner och palestiniernas framtid.
Högervridning
Kritiker anklagar honom för att använda sig av en skrämseltaktik och driva israeler mot varandra genom att verbalt sabla ner sina meningsmotståndare. Och hos vissa partier finns ett allt djupare missnöje med den högervridning som skett under hans tid vid makten. Det är också en av anledningarna till att Israel tvingades till val tre gånger på mindre än ett år eftersom de oförenliga positionerna gjorde att det inte gick att få ihop en styrande koalition.
– En majoritet av israelerna gillar honom inte så mycket att de skulle rösta på honom. Men han har fortfarande en tillräckligt stabil väljarskara, som är väldigt lojala och som backar upp honom i allt, säger Pfeffer.
Sofia Eriksson/TT
Benjamin Netanyahu (ofta kallad Bibi) föddes 21 oktober 1949. Familjen flyttade 1963 till USA eftersom hans pappa erbjudits jobb där. Han kom tillbaka till Israel som 18-åring och tjänstgjorde i armén i fem år.
Därefter jobbade han bland annat som Israels ambassadör vid FN innan han 1988 valdes in i det israeliska parlamentet knesset som representant för högerpartiet Likud. 1993 blev han partiledare.
I valet 1996 besegrade Netanyahu med knapp majoritet Arbetarpartiets Shimon Peres med ett hårdare säkerhetsbetonat program. Han satt kvar till dess att han led ett svidande nederlag i ett nyval 1999, då han lämnade uppdragen som premiärminister och Likudledare.
Netanyahu inträdde senare i Ariel Sharons breda koalitionsregeringar, först som utrikesminister 2002 och därefter 2003 som finansminister. När Sharon 2005 lämnade Likud blev Netanyahu återigen partiledare. Sedan mars 2009 har han varit Israels premiärminister.
Källa: Nationalencyklopedin, BBC
Rättegången mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu handlar om bedrägeri, bestickning och trolöshet – anklagelser som han nekar till. Till grund för åtalet ligger tre ärenden som kallas fall 1 000, 2 000 och 4 000.
Fall 1 000 rör anklagelser om att Netanyahu och hans hustru Sara har tagit emot gåvor, värda motsvarande omkring 2,5 miljoner kronor, från Hollywoodproducenten Arnon Milchan och kasinomiljardären James Packer. Det handlar bland annat om champagne, cigarrer och smycken. I gengäld ska åtminstone Milchan ha fått politiska tjänster, bland annat hjälp med att förlänga sitt visum i USA. De formella anklagelserna är bedrägeri och trolöshet.
Fall 2 000 rör misstankar om att Netanyahu slutit avtal med Arnon Mozes, ägaren till dagstidningen Yedioth Ahronoth. I utbyte mot positivare bevakning ska Netanyahu enligt åklagarna ha erbjudit lagstiftning med syfte att bromsa en rivaliserande dagstidning. I det fallet står Netanyahu åtalad för bedrägeri och trolöshet.
Fall 4 000 anses vara det mest graverande. Det handlar om att Netanyahu ska ha beviljat förmåner till Israels största telekomföretag Bezeq i utbyte mot positivare bevakning av honom på en nyhetssajt kontrollerad av bolagets majoritetsägare Shaul Elovitch. I det fallet anklagas Netanyahu för bestickning, utöver bedrägeri och trolöshet.