Många frågetecken ett år efter kuppförsöket

När stridsvagnar på kvällen den 15 juli förra året intog gatorna såg det ut som om Turkiet skulle tvingas genomgå ännu en militärkupp. Men efter det att president Recep Tayyip Erdogan manat sina anhängare att gå ut och protestera dröjde det inte länge innan upproret var avstyrt.

- Det var en chock för Turkiet och vi kämpar fortfarande med att komma över det, säger Turkiets Sverigeambassadör Kaya Türkmen.

Trots att det bara varade några timmar har kuppförsöket fått långtgående konsekvenser som fortsatt att prägla Turkiet. Kritiker anser att Erdogan har utnyttjat händelsen för att slå brett mot utpekade kuppmakare såväl som mot meningsmotståndare – omkring 50000 personer har gripits och över 100000 sparkats eller stängts av från sina jobb.

- Kuppförsöket används som ett sätt att rättfärdiga undantagstillståndet och den grymma och massiva utrensning som drabbar människor i alla nivåer av samhället, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

- Regeringen underblåser intolerans och hat. Turkiet har blivit allt mer polariserat och folk är rädda.

"Nödvändiga åtgärder"

Kaya Türkmen kan förstå kritiken över utrensningarna, men menar att myndigheterna är tvingade att vidta omfattande åtgärder för att tackla en situation som är unik för Turkiet.

- Åtgärderna kanske verkar extraordinära, men i slutändan är de nödvändiga för att återupprätta normaliteten. Regeringen gör allt för att det ska ske inom rättstatsprincipen.

Det dröjde inte länge innan Erdogan pekade ut sin ärkefiende – den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen – som hjärnan bakom kuppförsöket. Gülen nekar och fortfarande är mycket av detaljerna kring händelsen höljda i dunkel. Det är fortfarande oklart varför information från eftermiddagen den 15 juli om att något stort var på gång inte nådde Erdogan eller varför nyckelpersoner inte har vittnat för den parlamentariska kommission som skulle utreda kuppförsöket. De rättegångar som pågår mot misstänkta kuppmakare drar ut på tiden.

- Det verkar enligt underrättelseuppgifter som om anhängare till Gülenrörelsen var inblandade, men även andra fraktioner inom militären. Det tycks också stå klart att Erdogan hade kännedom om kuppen och lät det hända, men inte lyckas, säger White.

Diplomatisk kris

Natomedlemmen och EU-kandidaten Turkiet har beklagat det som Ankara ser som bristande solidaritet från Europa och USA över försöket att störta en demokratiskt vald regering. Att flera europeiska länder inte tillät turkiska politiker att kampanja inför vårens folkomröstning om en grundlagsändring – som ledde till en knapp seger för Erdogan – spädde på missnöjet ytterligare.

Presidentens agerande under året har splittrat Turkiet. Erdogan har en trofast kärna som avgudar honom men samtidigt har oppositionen fått vind i seglen. Protestmötet som ordnades under den gångna helgen har beskrivits om den största demonstrationen mot Erdogan på flera år.

Det kommande året blir viktigt för Erdogan, som har president- och parlamentsval i november 2019 att tänka på. Det är då som grundlagsändringarna som stärker presidentens befogenheter träder i kraft.

- Han måste vara säker på att vinna, men kan inte vara det med tanke på resultatet i folkomröstningen. Väljarna är oroliga för kaos. Från vilket håll det skulle komma är inte klart, men det verkar som om 2018 kommer att bli ett tufft år för folket, säger White.